26.08.2013 Views

Alegia klasikoak euskaraz Isopeteko, La Fontaineren eta

Alegia klasikoak euskaraz Isopeteko, La Fontaineren eta

Alegia klasikoak euskaraz Isopeteko, La Fontaineren eta

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>Alegia</strong> <strong>klasikoak</strong> <strong>euskaraz</strong><br />

(Oza<strong>eta</strong>, 1997a: 144). Hori<strong>eta</strong>tik gehienak, 44, po<strong>eta</strong> frantsesaren lehenengo sei<br />

liburu<strong>eta</strong>koak dira; 12, berriz, bigarren bildumatik harturikoak (ibidem: 279).<br />

Samaniegok <strong>La</strong> Fontaineri zor dizkion ezaugarriak hauek dira, Oza<strong>eta</strong>ren<br />

aburuz: halako epikureismo bat; tonu lizuna, entziklopedia kutsukoa, garai hartan<br />

modan zegoena; izaera pedagogikoa; bertsokera librea erabili izana…<br />

Lehenengo edizioan ez ipini arren, aitorpen moduko ohar hau ipini ohi zuen<br />

arabar alegialariak beste edizio askotan, hitzaurrearen ostean: “A excepción de un corto<br />

número de argumentos sacados de Esopo, Fedro y <strong>La</strong> Fontaine, todos los asuntos<br />

contenidos en los apólogos de los libros VI, VII y VIII, pertenecen al fabulista inglés<br />

Gay. El libro IX es original”.<br />

García Gualek Gayren eragin hori non atzeman daitekeen nabarmendu zuen:<br />

“abundan más que en los anteriores [libros] las referencias culturales, aparecen otros<br />

personajes, son más frecuentes los humanos, y ciertos temas parecen menos dedicados a<br />

ilustrar a los jóvenes que a expresar una consideración irónica y pesimista de la<br />

hipocresía mundana” (in Palacios, 2002: 61). Baita zenbat alegiatan atzeman daitekeen<br />

ere: “He contado 18 fábulas inspiradas en otras tantas de Gay, entre las 33 de los tres<br />

libros indicados” (ibidem).<br />

Originala izateko halako ahalegin berezi bat onartu diote ikertzaileek, berak<br />

esandakoa onetsiz. Esaterako, González de Záratek dio (1995: 19) azken alegia-liburua<br />

dela, IX.a hain zuzen, originalena <strong>eta</strong> pertsonalena, Iriartek original terminoari eman<br />

zion adieran.<br />

Beste alegia batzu<strong>eta</strong>n, berriz, gaztelaniazko tradizio lirikotik jaso zuen gaia.<br />

Adibidez, “El ciudadano pastor” alegian (IX-16), trufatu egiten da artzain-generoak<br />

hartu zuen samurkeriazko bide belaxkaz (Jareño in <strong>La</strong> Fontaine, 1969: 39).<br />

112<br />

Kritika<br />

Kritikari dagokionez, ikertzaile askok alderatu dute Samaniego <strong>La</strong><br />

Fontainerekin, <strong>eta</strong> ondorio antzerakoak atera dituzte. Oza<strong>eta</strong>ren ustez (1997a: 277),<br />

esaterako, Samaniegoren lana <strong>La</strong> <strong>Fontaineren</strong> alegien egokitzapen birsortzailea da.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!