26.08.2013 Views

Euskal nazionalismoa eta hezkuntza (1895-1923) - Euskara

Euskal nazionalismoa eta hezkuntza (1895-1923) - Euskara

Euskal nazionalismoa eta hezkuntza (1895-1923) - Euskara

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

220 <strong>Euskal</strong> Nazionalismoa <strong>eta</strong> Hezkuntza (<strong>1895</strong>-<strong>1923</strong>)<br />

buruzko proiektuaz baliatuko den <strong>Euskal</strong>duna, ez unibertsitateaz hitz egiteko, oinarrizko<br />

irakaskuntzaz aritzeko baizik . Eztabaida horren ardatz nagusia irakaskuntzaren inguruan<br />

Estatuak duen monopolioa da ; Estatuak -<strong>eta</strong> era horr<strong>eta</strong>n azalduko da "Ministro de<br />

Instrucción" delakoa-, autonomiaren printzipioan oinarriturik, unibertsitatearen erabateko<br />

kontrolari uko egingo lioke . Unibertsitateen autonomia posible baldin bada (<strong>eta</strong> hau<br />

euskal nazionalistek erabili argudioa da) oinarrizko irakakuntzan eragiteko aukera izango<br />

dugu, <strong>Euskal</strong> Herrian unibertsitatea izanez gero egungo egoera penagarria -irauli ezin<br />

bada ere- zertxobait aldatuz . Hau da, <strong>Euskal</strong>duna sistemak edota legeak duen edozein<br />

zirrikituz baliatzeko prest agertuko da, jarrera pragmatiko horren islada nabarmena hitz<br />

adierazgarri hau<strong>eta</strong>n aurki daitekeelarik :<br />

"Condenados, muy á nuestro pesar, á vivir gobernados por estos<br />

hombres y estos procedimientos acomodaticios á las circunstancias,<br />

nuestro deber es aprovechar en bien nuestro todos los que se nos presenten<br />

dirigiéndolos en beneficio de los intereses históricos de este nuestro<br />

querido País , . . ., sin olvidar que la base de nuestra táctica, en las<br />

presentes circunstancias, en recoger lo que podernos siempre que nos sea<br />

provechoso" 54 .<br />

Edozein eran, euskal nazionalismo honen posibilismoari buruz dioguna -gure uste<br />

apalean- egi borobila izanik ere (<strong>eta</strong> uste dugu horrek jokamolde politiko<strong>eta</strong>n eragingo<br />

duela, itxarobide edota helburu ideologikoak mugatuz), esan behar da, legeak irekita<br />

uzten dituen zirrikitu hori<strong>eta</strong>z baliatzeaz gain, irakaskuntzaren erreformarako proposamen<br />

zehatzak ere plazaratuko direla <strong>Euskal</strong>duna-ren eskutik. Hona hemen -<strong>eta</strong> duen<br />

interesarengatik osorik jasoko dugu- 1902an -<strong>eta</strong>, arestian aipatu ildotik, arrazoi<br />

pedagogiko<strong>eta</strong>n oinarriturik- Irakaskuntza Publikorako Ministrariari luzatu proposamena,<br />

zeinak diogun horren froga esanguratsua eskainiko duen :<br />

"[ . . .] propongo á V.E. que acepte la reforma de la primera<br />

enseñanza en la forrua siguiente :<br />

Artículo ] . ° En los pueblos donde se habla el catalán, el vascuence<br />

y el gallego, los libros de las escuelas de los niños serán en catalán,<br />

vascuence y gallego .<br />

Art.2. ° Los maestros y maestras de los pueblos mencionados<br />

hablarán y explicarán á sus discipulos en la lengua de la respectiva<br />

localidad.<br />

Art.3 . ° El maestro ó la maestra que aspire á la enseñanza en<br />

54 Ibidem . Esan behar da, halere, nahiz <strong>eta</strong> posibilismoaren bidea oso garbi azaldu, agintari<br />

espainiarrekiko mesfidantza ere erabatekoa dela hitz hauek garbi asko erakusten dutenez : "Conocemos<br />

muy de sobra el valor que en España tienen las leyes . Es tan escaso, que si conviene al encargado de<br />

ejecutarlas modificar radicalmente su interpr<strong>eta</strong>ción, acude al instatnte al gastado pero siempre<br />

práctico, para los que standan, procedimiento de los decretos, y en un momento quedan modificadas de<br />

hecho en la extensión que se desea" .

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!