08.06.2013 Views

Nafarroako euskararen historia soziolinguistikoa

Nafarroako euskararen historia soziolinguistikoa

Nafarroako euskararen historia soziolinguistikoa

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>Nafarroako</strong> Euskararen Historia Soziolinguistikoa<br />

beraz, <strong>Nafarroako</strong> eta Gipuzkoako egoerak eta, gutxi gorabehera, horrela<br />

jarraitu zuten aztertu dudan aldi osoan.<br />

Bigarren mapak (35. irudia) 1863-1936 bitarteko ekimenen kokapena<br />

jasotzen du. Iruñean 73 antolatu ziren eta <strong>Nafarroako</strong> herrietan 47.<br />

8.4 Nafar euskaltzaletasunaren mugak<br />

8.4.1 Mugimendu euskaltzalearen ahultasuna<br />

<strong>Nafarroako</strong> mugimendu euskaltzaleek ez zuten espero bezainbateko<br />

arrakastarik lortu eta beti indarrez zein gizarte-eraginez mugatuta ibili<br />

ziren, are gehiago Gipuzkoa eta Bizkaikoekin alderatzen zirenean.<br />

Euskara elkarteko lehendariak 1882ko batzarrean esandako hitzek,<br />

momentuko egoera ezezik, aztertzen ari garen aldi osoko ajeak agertzen<br />

dizkigula esan daiteke:<br />

(…) á pesar de nuestros laudables esfuerzos, limpia <strong>historia</strong> y singular aceptación<br />

alcanzada por nuestra REVISTA, no hemos conseguido todavía<br />

todos los resultados que nos prometíamos, sin que las causas que hayan<br />

podido contrariar su desarrollo tengan fácil explicacion (…). Contrastando<br />

con lo que acabo de esponer, se estienden notablemente y echan ondas raíces,<br />

aspiraciones análogas á las nuestras en las provincias hermanas, (…)<br />

(Memoria leida por el Sr. Presidente de la Junta Directiva de la 2ª<br />

Seccion de la Asociacion Euskara de Navarra en el Batzarre parcial de<br />

15 de Enero de 1882. Revista Euskara V, 1882, 5-6)<br />

Gogo-aldarte gorabeherak izan zituzten beren jarduera luzean, baina<br />

beti, etorkizuna baikor ikusteko arrazoiak bazeudela zirudien bakoitzean,<br />

mugekin topo egin eta berriro errealitatearen alde iluna agertzen zitzaien,<br />

Campioni 1911. urtean bezala:<br />

Que la lengua euskariana cuenta con un número de fervorosos defensores<br />

cuyo total, con mucho, excede, al que en cualquiera otra época se haya<br />

congregado en torno a ella, me parece punto fuera de discusión; que el<br />

conocimiento científico de ella se extiende y populariza (…), tampoco<br />

podrá negarlo nadie. Pero ésta es la cara del movimiento baskizador, el cual<br />

tiene su reverso, feo y repulsivo. (…) la infección erderizante prosigue su<br />

camino, planteándonos un problema por demás angustioso: quién será<br />

más fuerte, la catarata devastadora ó el dique de contención que nosotros<br />

queremos oponer á sus ondas? 305<br />

(Campion 1911: 4)<br />

Gizarte-esparru hertsian —esan bezala, Revista Euskara, gehienez ere<br />

laurehun lagunengana iristen zen eta Euskal-Esnalea elkarteak laurogei-<br />

305. Ikus, zentzu berean, Inchaurrondo (1928a) artikulua.<br />

513

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!