I ELD, I BLOD, I FROST, I SVÄLT” - Doria

1 Inledning
Det arbete jag gett mig i kast med i den här boken är att studera
intervjupersoners berättande för mig om deras upplevelser och erfarenheter av
kriget. Den första delen av syftet har jag studerat ovan, nämligen
intervjupersonernas berättande för just mig i den specifika intervjusituationen. I
den här delen av boken ska jag fokusera på deras berättande om kriget. Den
konstruktivistiska ansatsen jag anlade i analysen av intervjuerna fortsätter här
genom min tematiserande närläsning av innehållet i intervjuerna. Fyra
huvudteman utkristalliserar sig genom närläsningen av intervjupersonernas
berättande om kriget: tjänstgöringen, kroppen, etniska andra och tiden efteråt.
Att man – på olika sätt – hade tjänstgjort i kriget är den kanske mest
grundläggande orsaken till att de personer vars berättande utgör mitt material
över huvud taget tillfrågades om att bli intervjuade. De aktiviteter som hänför
sig till tjänstgöringen och de upplevelser av kriget man fått genom den är
därmed ett centralt och ständigt återkommande tema i intervjuerna. Kroppen, å
sin sida, är ävenså ständigt närvarande i berättandet i och med att handlingen att
strida eller att vårda är fysisk till sin natur. Det är genom kroppen man utför
och erfar det som man senare berättar om. Kategorin ”de andra”, i detta fall
etniska andra i form av finnar, tyskar och ryssar, återkommer i många
intervjupersoners berättande som en mer eller mindre direkt kontrastering till
den grupp man som berättare verkar hänföra sig till. Ryssarna är dessutom de
som är kontrahenter i kriget 1939–1944, och berättande om dem är ofta
förekommande i intervjuerna. Intervjupersonernas berättande om hur de
upplevt tiden efter kriget är avgörande för förståelsen av intervjun som helhet,
inklusive innehåll och intervjusituation, vilka är de två beståndsdelar som jag
studerar i boken.
Jag hade också kunnat välja att lyfta fram hemmet som ett tema, men i
stället ser jag hemmet som en undertext i krigsberättandet. Karin Johannisson
har studerat nostalgi och en därtill hörande (sjuklig) hemlängtan hos soldater i
krig ur ett idéhistoriskt perspektiv, och hon kopplar starkt ihop föreställningar
om hemmet med krig. Enligt henne kan man se hemlängtan som kopplad till
patriotiska känslor och därmed fyllde denna hemlängtan och därmed även
hemmet en viktig funktion i krig (Johannisson 2001:97). För mig innebär
hemmet som undertext i berättande om krig så som det tar sig uttryck i mitt
material att det bidrar till mytologiseringen av kriget.
Innan jag går över till den tematiska analysen vill jag klargöra mina
teoretiska ramar och positionera mig i förhållande till den forskning som gjorts.
108