I ELD, I BLOD, I FROST, I SVÄLT” - Doria

närmast intervjupersonens. Jag är övertygad om att min österbottniska
landsbygdsbakgrund i positiv riktning påverkade möjligheten att vinna
intervjupersonernas förtroende.
Jag upplever att jag i förhållande till kvinnorna fick mycken tillit tack vare
att jag själv är kvinna, något som också utsades av en del av de intervjuade
kvinnorna själva. Enligt Thompson finns det ”vissa typer av förtroenden
beträffande det sexuella beteendet” som är lättare att ge en person av samma
kön (Thompson 1980:175). Birgitta Meurling skriver att vissa forskare
förfäktar enkönade och homosociala intervjukontexter eftersom dessa av dem
anses gynna samspelet och kunskapsproduktionen (Meurling 2002:31 [online];
se Minister 1991). Det finns då enligt henne ett antagande om att kvinnor och
män helt enkelt är olika och att kvinnor förstår varandra bättre, och att kvinnor
föredrar att samtala med andra kvinnor och att män i sin tur helst talar med
andra män. Men enligt Meurling finns det exempel både där det varit så, och
där det inte alls har varit så (Meurling 2002:38 [online]). Som Illman och
Nynäs konstaterar tar förståelse och främlingskap form i varje relation mellan
unika individer (Illman & Nynäs 2005:57). Lika lite som vi kan förutsätta att
alla från samma land eller med samma religiösa eller etniska bakgrund ska
förstå varandra kan vi utgå från att könstillhörighet skapar en automatisk
förståelsegrund.
Enligt Jan Trost föreligger en risk för förgivettaganden om intervjuaren och
intervjupersonen är av samma kön (Trost 1997:43). Han kan måhända ha rätt i
detta påstående, men jag anser att han glömmer bort att det kan finnas andra
skillnader än kön som gör att intervjuaren och den intervjuade ändå är så olika
att inte så mycket kan tas för givet. Däremot håller jag med honom om att det
kan vara en fördel att de båda parterna i intervjusituationen är av olika kön,
eftersom intervjuaren då kan ställa sådana frågor som kunde verka naiva eller
självklara om en man ställde dem till en annan man eller en kvinna till en annan
kvinna (Trost 1997:43). Meurling påpekar att det här handlar om huruvida man
har ett inifrån- eller utifrånperspektiv – ett upplevelsenära eller ett
upplevelsedistanserat perspektiv – på samma sätt som när det gäller andra
faktorer. Ibland är inifrånperspektivet en tillgång, ibland utanförskapet
(Meurling 2002:39 [online]; jfr James 2000:140).
Susanne Wollinger som studerat de värnpliktigas vardagsliv fann att hennes
kön och ålder vid vissa tillfällen var en tillgång för henne, medan dessa
aspekter vid andra tillfällen inte hade någon större betydelse. Att hon var
kvinna och fyrtiotre år när hon gjorde sitt fältarbete bland unga värnpliktiga
män hade dock betydelse ur ålders- och könsperspektivet, säger hon, men
påpekar också att det inte hade utgjort någon kvalitetsskillnad om hon varit
64