I ELD, I BLOD, I FROST, I SVÄLT” - Doria

Intervjuarens person
Som Kvale uttrycker det är det intervjuaren själv som är forskningsverktyget
(Kvale 1997:136). Härmed ser jag det som motiverat att lyfta upp mitt eget
deltagande i intervjun i syftesformuleringen: erfarenheter av krig berättas för
just mig i den specifika intervjusituationen, inte någon annan. Enligt Hagström
kan olika variabler som exempelvis kön, ålder, geografisk hemort, etnisk
bakgrund, yrke, utbildning, sexuell läggning eller fritidsintressen vara av
betydelse för vad som upplevs som möjligt att tala om, och hur väl intervjuare
och intervjuperson förstår varandra. Hon poängterar också vikten av att vara
medveten om att man är så mycket mera än enbart intervjuare (Hagström
2002:50 [online]). Enligt Hagström finns det likheter och olikheter mellan en
själv och ens intervjuperson som man kan lyfta fram eller tona ner beroende på
vad man vill tala om och studera. Andra finns ständigt närvarande och är
omöjliga att inte fästa avseende vid. När hon själv intervjuade nyblivna fäder
om deras föräldraskap var exempelvis det faktum att hon var kvinna och
framför allt hennes vid några av intervjuerna gravida mage sådana
betydelsebärande skillnader som inte gick att ignorera, vare sig av henne själv
eller av hennes intervjupersoner (Hagström 2002:44 [online]). Sådana
betydelsebärande skillnader eller likheter har i mitt fall, liksom antagligen i
många andras, varit ålder och kön, medan däremot eventuella skillnader eller
likheter vad gäller social bakgrund, hemort och därtill hörande språk (i
meningen högspråk eller dialekt) eller utbildningsnivå inte alltid varit lika
omedelbart synliga (se exempelvis Wollinger 2002 [online], Fägerborg 1999,
Johansson 2005:239).
Etnicitet, med därtill hörande språk eller språklig variant, kön och ålder är
de faktorer som jag här vill kategorisera som hörande till intervjuarens person.
Alla mina intervjupersoner är födda och uppvuxna i svenska Österbotten i
västra Finland, så även jag. I och med detta hade vi den geografiska
ursprungsmiljön gemensam, även om bland annat tiden för när vi vuxit upp har
varit olika. De flesta av mina intervjupersoner har jordbrukarbakgrund, och
även om min familj inte varit bönder har jag vuxit upp i en liten by på
landsbygden. Även Bente Gullveig Alver kände av positiva effekter av att ha
vuxit upp i en liknande miljö som den där hon gjorde fältarbete. I och med att
hon kände till de sociala spelreglerna blev hon snabbt accepterad (Alver
1990:14). Frisch betonar vikten av att anses vara en del av gemenskapen av
dem man intervjuar för att man ska vinna deras tillit (Frisch 1990:149). Min
språkliga bakgrund, liksom mina intervjupersoners, är svensk. Både lokal
dialekt och en variant av svenskan som ligger närmare högspråket ser jag som
mina egna språk, och intervjuerna gjordes på den variant som verkade ligga
63