I ELD, I BLOD, I FROST, I SVÄLT” - Doria

eroende på årskurs, och Dagny själv upplevde gemenskapen där som
fantastisk. Hon berättade om att de hade kaffepannelag så att man var sex-sju
elever om en kaffepanna, och att de vid kaffet brukade berätta om det de varit
med om under dagen. Gemenskapen var framför allt inbördes mellan eleverna,
för som Dagny sade brukade de baktala sjuksköterskorna om de inte kom på
annat att tala om (Dagny IF mgt 2004/46–47). Det finns flera faktorer till grund
för den gemenskap som omtalas ovan, men jag vill här särskilt ta fasta på den
gemensamma åldern – ungdomen. Gränsen går här mot de utbildade och
därmed också äldre sjuksköterskorna, en gräns jag diskuterar lite senare i det
här kapitlet.
Åldern, ungdomstiden, skapar också gemenskap över könsgränsen. Dagny
och de andra eleverna kallade sjuksköterskorna för tantta, vilket eventuellt
skulle kunna översättas som ”tanten” när ordet används i en lätt nedsättande
bemärkelse 40 , och just den här tanttan kallade patienterna på avdelningen för
Hyökkäysvaunu – Stridsvagnen.
D: Pojkarna stod på lur där alltid i ett fönster när hon gick och åt, ser du, de hade
en sån där vakt som stod och tittade, (S skrattar) ser du, och när hon gick till
matsalen som var tvärs över gården, så ropades på avdelningen: ”Vaara ohi!” 41
(S skrattar) Och då förstår du, dansade katterna på bordet där. Sen var utkiken
där när hon kom tillbaks. ”Hälytys!” 42 , ropade de. Och var och en i sina sängar
(Dagny IF mgt 2004/46–47).
Dagny och patienterna verkar nästan vara i maskopi med varandra mot
avdelningssköterskan – Hyökkäysvaunu. Patienterna placerade sjuksköterskan i
en komisk men krigisk kontext med hjälp av att benämna henne ”Stridsvagnen”
och stå på vakt för att se när hon kom och gick och därmed varna med samma
uttryck som vid fronten: ”Hälytys” eller avblåsa faran med ”Vaara ohi”. Här
råder gemenskap mellan patienterna som bestod av soldater och
sjuksköterskeeleverna och de positionerar sig mot sjuksköterskan vars beteende
de dessutom gemensamt häcklar bakom hennes rygg.
Könsliga gränser
Under krigstiden var det enligt Elina Haavio-Mannila lättare att bli bekant med
män än under fredstiden. Kvinnor kom i kontakt med typer av män som de
knappast annars skulle ha träffat oberoende av vilka arbeten de utförde. Det
gemensamma arbetet under kriget förde naturligt nog männen och kvinnorna
40 Jämför med exempelvis ordet socialtant.
41 ”Faran över!”
42 ”Alarm!”
139