I ELD, I BLOD, I FROST, I SVÄLT” - Doria

Tillit som förutsättning för berättande
I sådana mellanmänskliga möten som jag valt att kalla empatiska intervjuer
strävar man efter både en känslomässig och tankemässig förståelse. Här är tillit
en viktig beståndsdel (se Strandén 2005). I det följande går jag in på den
interpersonella dynamiken i intervjusituationen. Framför allt diskuterar jag
sådant som jag upplever skapade en tillitsfull atmosfär under mina intervjuer.
Att öka tilliten i intervjusituationen kan enligt Lena Marander-Eklund göras
genom att man för intervjupersonen redogör för vem man är, av vilken
anledning man vill intervjua och vad intervjuerna ska användas till. Den
förtroendefulla atmosfären kan man åstadkomma genom att visa att man har
gott om tid och att man ställer öppna frågor (Marander-Eklund 2004:98). Mitt
tidigare nämnda exempel med Lisa och mina stoppade yllesockor visar att det
kan vara fråga om mycket små detaljer som gör att man lyckas åstadkomma en
tillitsfull atmosfär mellan sig själv och intervjupersonen.
Berättelsens utformning ”kan bero lika mycket på situationen inom vilken
den kommer till stånd, som på händelsen eller upplevelsen den gestaltar”
(Nylund Skog 2002:141). I situationen ingår både intervjuaren och intervjuperson.
Även Alessandro Portelli framhåller tydligt de inblandade personernas
betydelse för utformningen av intervjun. Han säger att om en annan person
hade gjort intervjun om samma ämne men öppnat för samtalet på ett annat sätt
hade den intervjuade använt sig av andra ord (Portelli 1997:10; Portelli 2004).
Detta styrker mitt antagande att det var av central betydelse att det var just jag
som gjorde intervjuerna och att det var för mig intervjupersonerna berättade om
sina upplevelser och erfarenheter i det samspel som utgör intervjun. Med detta
vill jag inte påstå att intervjupersonerna inte skulle kunna berätta berättelser
med samma innehåll för andra, men med en annan intervjuare hade intervjuerna
sett annorlunda ut.
Det är inte bara intervjupersonens erfarenheter som formar intervjun.
Intervjuarens person, förmåga och intresse är av stor betydelse för
utformningen av intervjun. I Svensk ordbok (2004) definieras ordet tillit som en
”övertygelse om (ngns) trovärdighet eller goda avsikter i förh. till personen i
fråga”. Utöver den eventuella inkongruensen i den intervjuades och
intervjuarens förståelse av vad en intervju är, vilket jag påpekat ovan, tycker
jag mig se att det är tre huvudsakliga faktorer hos intervjuaren som påverkar
känslan av tillit hos den intervjuade i intervjusituationen: intervjuarens person,
intervjuarens professionalitet och intervjuarens sociala sammanhang.
62