I ELD, I BLOD, I FROST, I SVÄLT” - Doria

förut. Rektorn sade att hon egentligen borde sparka ut Ingegerd från kursen,
men att hon skulle få praktisera på en annan inremedicinsk 116 avdelning. Från
den avdelningen kom hon med högsta betyg. Ingegerd berättade att hon hade
tänkt skriva till rektorn många år senare om att hon genomskådat det hela.
Enligt Ingegerd var de båda sjuksköterskorna på avdelningen som gick under
benämningen pikku helvetti – lilla helvetet ”hemskt äktfinska. Ena var halv-
gammal och andra var ung, och båda var strykfula” (Ingegerd IF mgt 2003/60–
64).
En av tilldragelserna på ”lilla helvetet” handlade om hur Ingegerd blivit
tvingad att svika sitt löfte till en dödssjuk kvinna. Kvinnan hade bett Ingegerd
stanna hos henne under natten för hon visste att hon skulle dö. Ingegerd hade
lovat göra det, eftersom ingen av hennes anhöriga fanns i trakten. Kvinnan hade
också bett Ingegerd framföra hennes önskemål om att få nattvarden, något som
Ingegerd förmedlade vidare. Ingegerd berättade att sjuksköterskan kom in i
rummet på kvällen, och kvinnan berättade för denna att pikku-sisko (lillasyster)
skulle stanna hos henne och hålla henne i handen eftersom hon skulle dö
samma natt. Sjuksköterskan tyckte däremot inte att Ingegerd skulle stanna där:
254
I: ”Nä, nog måste hon gå hem nog. Hon måste gå hem till. Vem ska sköta er i
morgon om hon är här hela natten?” ”Ja, men jag lever inte i morgon.” Jag
nickade och sa att ”Jo, jag har lovat att stanna här.” Och det blev lite diskussion
om det, och ja, mm, ja, mm, ja, ja. ”Jag ordnar det här med den här nattvarden”,
sa hon den där sköterskan, ”jag har bordet där ute, om neiti bär in det med mig.”
Och så gick jag ut i korridoren. Och så kommer hon efter mig, men så stänger
hon dörren, och så ställer hon sig mot dörren, och så sa hon: ”Ja nyt lähdette
kotiin!” 117 Och jag sa att jag har ju lovat åt henne. ”Ni har ingen rätt att lova
sånt, ni går hem.” Och hon gav mig en jätteutskällning och så sa hon att ska se
till att jag blir sparkad från kursen. ”Jos tulette lähemmäs, minä lyön!” 118 , sa
hon. Hon var ganska grov den där, så till slut måste jag gå (Ingegerd IF mgt
2003/60–64).
Ingegerd berättade att hon grät hela natten för att hon inte fick uppfylla sitt löfte
till den ensamma kvinnan. Kvinnan dog samma natt. När Ingegerd kom till
rapporten följande morgon låtsades sjuksköterskan om ingenting. I Ingegerds
berättande här uttrycks finskheten i form av en ytterlighetsrörelse,
äktfinskheten. I och med detta blir finskheten negativ och antisvensk. De
äktfinska sjuksköterskorna regerar i lilla helvetet. De är fula, elaka och
116 I Sverige talar man om invärtesmedicin.
117 ”Och nu går ni hem!”
118 ”Om ni kommer närmare så slår jag!”