I ELD, I BLOD, I FROST, I SVÄLT” - Doria

Det var ett starkt kamratskap Joel skildrade mellan sig själv och hästen Bisin.
Namnet Bisin betyder alltså ”gubben” på Borgådialekt 54 som Joel förklarade,
vilket ger hästen en mänsklig framtoning. Joel vann Bisins förtroende genom
att vara snäll mot honom och ge honom bröd och socker som belöning. I citatet
omnämnde Joel Bisin som vän hela fem gånger: Bisin var den bästa vännen
Joel haft. När Bisin träffades av en granatskärva och skadades så svårt att han
måste avlivas sörjde Joel honom ”som då man sörjer en god vän”.
Delad religion och ideologi
Ingegerd gav exempel på flera – kanske man kan kalla det – kriterier för
gemenskap. Hon hade som närmaste medarbetare en avdelningssköterska som
var diakonissa och hemma från Kronoby. Båda var troende kristna och trivdes i
varandras sällskap och samarbetet löpte väl. Ingegerd tyckte att också lottorna
som arbetade på hennes sjukhus var trevliga, och hon berättade att nästan hela
personalen var svensktalande och kom från Borgå landskommun. Ingegerd
beskrev lottorna som arbetsamma landsflickor som var hyfsade och trevliga
(Ingegerd IF mgt 2003/60–64). Ingegerd och diakonissan hade samma
geografiska bakgrund och religiösa hållning. Det svenska språket blir här en
gemenskapsmarkör trots att det är frågan om österbottningar och nylänningar
med olika dialektbakgrunder. Eventuellt övervinns denna regionala skillnad
tack vare uppväxten på landsbygden som delades av alla, utom Ingegerd som
vuxit upp i en småstad. Dessa aspekter tillsammans borgade för arbetsdugligt
folk enligt Ingegerds kriterier.
Gemensam religion eller gemensam ideologi vävs också ihop av Johannes,
inte så att man måste omfatta båda två, utan genom att båda två kunde leda till
samma resultat – det vill säga en vilja att försvara landet. Johannes berättade
om att det efter kriget fanns en debatt om hur mycket Runeberg hade inverkat
på försvarsviljan. Före och under kriget citerades dikter ur Fänrik Ståls sägner
flitigt i festtal i fosterländska sammanhang, men enligt Johannes hade festtal
ringa betydelse för försvarsandan. Enligt honom måste det finnas ”en allmän,
ska vi säga inympad motivation för hur man ska leva”. Religionen och tron på
en gud kunde också ha en positiv inverkan på viljan att försvara landet, och
som Johannes säger hade ”de här utmärkta soldaterna från norra svenska
Österbotten, som ofta har en religiös uppfostran” samma målsättning som han
som inte hade en religiös bakgrund 55 . Enligt honom var det ändå dessa ”som
54 Jämför namnet på Pippi Långstrumps häst ”Lilla gubben” i Astrid Lindgrens barnböcker.
55 För en allmän översikt av kyrkan, kyrkligheten och väckelserörelserna i Österbotten se Svenska
Österbottens historia II 1979.
153