I ELD, I BLOD, I FROST, I SVÄLT” - Doria

jag då fick upp ögonen, så stod Rintala och höll i sig i hennes säng, och gungade
så här. Han hade varit full på kvällen [...] Och där står han och gungar. Och så
hon som hade hoppat undan honom, hon sprang till offarnas rum, raka vägen
och ropade ”Tulkaa auttamaan pois tuo juopunut mies!” 65 Jag hörde henne ropa.
Och så kom vår lilla kommendant, folkskolrektor från Pargas i lappad blå
pyjamas, och svenskspråkig och med en usel finska [läspar och pratar mjukt]:
”Tule pois, Rintala, tule pois!” 66 Och Rintala bara [fylleröst]: ”En minä ehdi,
kaikki huorat mua vilkuttaa luokseen.” 67 ... Var det en herreman? Och då satte
hon sig upp, min lilla översköterska och sa [med stammande, osäker
fladderröst]: ”Tohtori Rintala, on keskellä yötä. Jos Rintala, tohtori Rintala hyvä
... Mene pois!” 68 Så sa jag: ”Du behöver inte alls vara [...] artig mot honom! Ut
fulla karl!” [det sista med ursinnig röst] Och så gick han (Ingegerd 2003/60–64).
Ingegerd berättade att detta hände innan hon hade börjat arbeta tillsammans
med doktor Rintala, men av någon anledning råkade hon alltid hamna på
samma avdelning som han. Allt detta berättade Ingegerd för Lyyli Hagan 69 , och
denna bad henne berätta om den andre läkaren som hade skrivit och klagat.
Ingegerd berättade då om doktor Vuori. Till en början hade han enligt Ingegerd
försökt uppvakta henne, men småningom blev hans uppförande allt värre och
Ingegerd fruktade att han skulle ofreda henne å det grövsta.
Ingegerd berättade att det inte fanns något lås på dörren till rummet där hon
sov, och sjukhusets två lottor bodde på andra våningen liksom också
sanitärerna. Doktor Vuori bodde likaså på övervåningen. Ingegerd visste att
doktor Vuori var ute och söp, och hon oroade sig för vad som skulle kunna
hända när han kom tillbaka och hon sov ensam i ett rum utan lås på dörren. Hon
tänkte att de andra i huset inte skulle höra om hon ropade på hjälp och om hon
själv låg på sitt hörande öra så skulle hon vakna ”först när han ligger på mig,
och han är stor och grov”. Då kom hon på att ställa en stol på ett ben under sitt
dörrhandtag så att stolen lutade mot handtaget, så att hon säkert skulle vakna av
braket när stolen föll i golvet om doktor Vuori försökte ta sig in i hennes rum
(jfr Haavio-Mannila 1999:299). Och Ingegerd vaknade också mycket riktigt av
oljudet när doktor Vuori var på väg in i hennes rum. Hon klarade sig ur den
fortsatta situationen genom att vara barsk och avvisande.
Ingegerd berättade att doktor Vuori efter det nattliga uppträdet ”bara
försökte jävlas” med henne. Hon berättade att det på sjukhuset fanns ett rum
65
”Kom och hjälp bort den där fulla mannen!”
66
”Kom därifrån, Rintala, kom därifrån!”
67
”Jag hinner inte. Alla horor vinkar åt mig att komma.”
68
”Doktor Rintala, det är mitt i natten. Om Rintala, snälla doktor Rintala ... Gå härifrån!”
69
Lyyli Hagan var ordförande för Finlands sjuksköterskeförbund. Hon var en av förgrundsgestalterna
i samordningen av sjuksköterskereserven och hon ledde sjuksköterskekansliet och
koordinerade personal till sjukhusen (Rosén 2002:265).
178