I ELD, I BLOD, I FROST, I SVÄLT” - Doria

5 Möten med tiden efter kriget
Hittills har den tematiska analysen kretsat framför allt kring berättandet om
händelser som tilldrog sig under kriget, men också delvis innan det bröt ut. Små
glimtar från efterkrigstiden har ändå dykt upp emellanåt. Liksom Tiina
Kinnunen och Ville Kivimäki konstaterar kan man inte begränsa sig till åren
1939–1944 om man vill förstå kriget (Kinnunen & Kivimäki 2006:9), vilket i
mitt fall innebär berättandet om det. På samma sätt som händelser åren före
kriget påverkade krigsupplevelsen och berättandet om den, påverkar även
händelser efter 1944 hur och vad man berättar om det man upplevt under kriget,
hur man förhåller sig till dessa upplevelser och till sitt berättande, och vad man
väljer att förmedla till en intervjuare som hör till barnbarnsgenerationen. Jag
inleder med en kort överblick utgående från Meinander (1999:266–271) över
vad vapenstilleståndet mellan Finland och Sovjet medförde för Finland, för att
därefter övergå till min huvudsakliga uppgift i det här kapitlet, nämligen att
studera de förändringar som intervjupersonerna ger uttryck för.
Vapenstilleståndet möjliggjordes efter att den finska regeringen offentliggjort
sin brytning med Tyskland. Mot kvällen den 4 september 1944 tystnade vapnen
vid fronten och det över tre år långa fortsättningskriget var slut. Kraven Sovjet
ställde på Finland var hårda och gällde bland annat markavträdelser,
förhållandet till Tyskland, samt försvars- och inrikespolitiska angelägenheter.
Dessutom skulle Finland betala ett krigsskadestånd på 300 miljoner dollar,
vilket i praktiken innebar 500 miljoner eftersom man gick enligt dollarns värde
från 1939. Gränsen mellan Finland och Sovjet skulle dras enligt den som gällde
1940, Petsamo skulle tillfalla Sovjet och Porkala udd 30 kilometer från
Helsingfors skulle utarrenderas till Sovjet i 50 år. Tyskarna skulle omedelbart
bort från landet och den finska armén demobiliseras inom två månader. Finland
skulle arrestera och döma personer som ansetts göra sig skyldiga till
krigsförbrytelser med hjälp av en kontrollkommission sammansatt av de
allierade länderna men som till största delen bestod av sovjetiska underrättelsemän.
Den 10 september skrev länderna under vapenstilleståndsfördraget, som
senare låg till grund för fredsslutet 1947. Mellan den 4 och 27 september 1944
drog sig den finska armén tillbaka till den nya gränsen i de sydligare delarna av
landet. Civilbefolkningen evakuerades från Karelen inom utsatt tid, liksom
även den i Porkala. Befolkningen i Lappland och Karelen hade börjat evakueras
redan under sommaren. Närmare 140 000 civilpersoner hotades av striderna
mellan de tidigare vapenbröderna Finland och Tyskland när finländarna skulle
314