I ELD, I BLOD, I FROST, I SVÄLT” - Doria

moralförhållanden, men det är ändå något som ständigt tas upp i kvinnornas
berättande.
I min första intervju, den med Margit, fick jag höra om att lottorna hade
dåligt rykte i sexuellt hänseende. För mig var detta alldeles obekant, och jag
förvånades storligen över det jag fick höra. Margit beskrev sig själv som
”hemskt ung och mycket oskyldig och renhjärtad och oerfaren på alla sätt”.
Hon hade själv som nybliven lotta hört rykten om att lottorna ”levde ett ganska
slattrigt liv vid fronten”, och var fast besluten att ”visa att man var rejäl och att
man inte hemföll åt laster av något slag” (Margit IF mgt 2003/55–57). Lisa
förargade sig över dem som sade att ”gambäflickona”, ogifta kvinnor, sökte sig
ut till fronten för att bli gifta, och att lottorna sades vara så kallade dåliga
flickor. Lisa sade att hon inte visste om en enda sådan. Lisa hade varit
stationerad vid Hangöfronten, och hon tyckte det var lite otrevligt där eftersom
det var många hundra män från olika håll på samma plats. Hon återkom flera
gånger till att det var ”så väldigt mycket olika sorts där” och det ”var en
blandning utav precis allt”. Hon berättade att det ibland var gräl om de flickor
som arbetade där. Lisa berättade om två lottor
174
som blev narrade riktigt rätot 63 (S: aj ja) Så vet du, nog skulle man vara på sin
vakt. Men jag var ju 26 år, så jag var ju lite äldre också. Så jag slapp, som jag sa
ren, så jag slapp nog lindrigt undan från alla ställen (Lisa IF mgt 2004/40–41).
Man kan bara ana sig till vad som hände med dessa två lottor, eftersom Lisa
inte sade det rent ut. Jag tolkade det så att de blev gravida och att de blivande
fäderna inte ville kännas vid dem längre. Enligt Ingegerd hade en överläkare på
ett av sjukhusen där hon arbetade ”ögonblickligen förstört en lotta” som
Ingegerd uttryckte det, och denna flicka kallade han senare för huoralotta,
horlottan. Flickan blev hemskickad, och Ingegerd misstänkte att hon antagligen
blev utskämd i sin hemby (Ingegerd IF mgt 2003/60–64). Jonas Frykmans
studie av utomäktenskaplig fruktsamhet och social kontroll på den svenska
landsbygden under 1800-talet visar hur olika fördömandet drabbade mannen
respektive kvinnan. Det var hennes verklighet som förändrades medan mannens
förblev oberörd (Frykman 1982; Lövkrona 1999). I den anda som rådde under
kriget var flickorna i så fall urtypen för ”dåliga flickor”. Olsson skriver att
lottor som gjort sig skyldiga till en förseelse kunde som straff skickas hem som
olämplig för kommendering utanför hemtrakten, uppmanas att avgå eller i
extrema fall bli avskedad. Förseelser som ansågs kräva avsked på viss tid eller
på livstid var exempelvis graviditet utanför äktenskapet, abort eller
63 Rätot är ett dialektalt ord som i det här fallet kan översättas med ordet illa.