I ELD, I BLOD, I FROST, I SVÄLT” - Doria

goda vän diakonissan, som berättade att lottorna undrade över vem
översköterskan riktigt trodde hon var när hon krävde att kallas för fröken. ”Det
är ju ganska onödigt då man går tillsammans på tuppen 59 och skiter i snödrivan
och allt sånt där, så är det onödigt att säga fröken. ’Har fröken skitit färdigt?’”,
som Ingegerd lite drastiskt-humoristiskt uttryckte det.
Den idealiske officeren
Också från den militära sidan berättas om detta jämlikhetsideal, som i
kombination med den icke-borgerliga ungkarlsmanligheten som enligt Ahlbäck
bygger på bland annat oberoende, stolthet över det egna arbetet, fysisk
kroppslighet och att inte böja sin nacke för någon (Ahlbäck 2006:186 [online])
skapar män som är dugliga i krigsarbetet, men som inte självklart accepterar
den militära hierarkin och det militäriska beteendet. Oviljan mot kravet att man
skulle bete sig enligt det vedertagna rangordningsmönstret framträder
exempelvis i Åkes och Axels berättande. Åke som varit fältpräst berättade att
han hade officersställning och att hans grad motsvarade en kaptens. När Åke
var stationerad vid en förläggning och soldaterna var uppställda till tapto
anmälde truppernas chef för prästen, alltså för Åke, att kompaniet var uppställt.
Åke tyckte att det bara var att försöka finna sig i det hela, men ute vid
frontlinjerna var det inte lika viktigt med formaliteterna. Vid fronten kunde han
umgås ”mycket kamratligt” med alla, berättade han (Åke IF mgt 2004/39).
Axel berättade om att när hans trupp förflyttades från Svirfloden till Karelska
näset fick soldaterna några dagars vila och utbildning. Eftersom han var
gruppchef fick han order om att ta emot en hedersbetygelse med ”förbimarsch
och allt möjligt”. Axel berättade att han kom direkt från fronten och bara stod
med händerna i byxfickorna som han var van vid, men då hade officerarna sagt
till om att man inte kunde uppföra sig så under en hedersbetygelse (Axel IF mgt
2003/45–47). Axel tyckte det hela var ganska lustigt och skrattade åt minnet,
som i mångt och mycket påminner om när Gun och Brita fann det komiskt att
kallas fröken eller syster i stället för sina förnamn. Axel ger här exempel på hur
bristen på formell disciplin irriterade cheferna, som enligt Pipping inte såg
annat än disciplinens formella sida (Pipping 1947:160) och därmed troligen
antog att soldaterna hade lika dåliga vanor vid fronten där disciplinen var
funktionell och hade en direkt koppling till praktiken och i förlängningen till
överlevnad. Enligt Pipping var det ofta rätt illa ställt med de yttre tecknen på
disciplin bland soldaterna i hans kompani. Soldaterna struntade i att göra
59 På finlandssvenska går man på tuppen när man går på utedass. I dag används också benämningen
”tuppen” för en toalett inomhus.
160