I ELD, I BLOD, I FROST, I SVÄLT” - Doria

”Krigssystrar”
Jag ville alltså intervjua kvinnor som stått i krigets tjänst, och de av dem som
var lottor. I ärlighetens namn visste jag inte i detta skede att även andra kvinnor
än lottor arbetat i direkt anslutning till kriget.
I samband med det nya syftet – att studera berättande om krig – ville jag
alltså utöka materialet med intervjuer med sju kvinnor, och jag hade då endast
lottorna i åtanke. De kvinnor som var medlemmar i organisationen Lotta Svärd
kallas lottor. Lotta Svärd grundades 1921 som en förstärkning till männens
verksamhet i skyddskårerna. Enligt föreningens stadgar skulle Lotta Svärd
utveckla skyddskårsidén, samt understöda skyddskåren att värna ”tro, hem och
fosterland” (Kinnunen 2006:35). Lottorna skulle i fall av krig utföra olika
oväpnade uppgifter för att frigöra ett så stort antal män som möjligt för de
regelrätta stridsuppgifterna (Finlands skyddskårer 1935:17).
Hittills hade jag gjort intervjuer enbart med manliga intervjupersoner, och
jag kände på mig att det skulle vara annorlunda att intervjua kvinnor (se
exempelvis Wollinger 2002 [online]; se Minister 1991). Vad som riktigt skulle
vara annorlunda visste jag inte, men jag har ända sedan barn umgåtts mycket
mera med äldre kvinnor än med äldre män. Jag vågar påstå att dessa mina
erfarenheter av relationerna till mina båda nära kvinnliga släktingar, både som
barn i förhållande till min mormor och som tonåring och särskilt som vuxen i
förhållande till min farmor, har varit värdefulla i fältarbetet med kvinnorna.
Enligt Birgitta Meurling har den könsmässiga reflexiviteten inte haft någon
framträdande plats i forskningssammanhang. Hon anser att vi måste bli mycket
mera medvetna om könets betydelse också när man skapar sitt källmaterial.
Enligt henne har man noterat att intervjuarens eller forskarens kön spelat roll
under fältarbetet, men man har inte dragit några djupgående slutsatser utgående
från detta (Meurling 2002:29–30 [online]). Hur jag upplever att dessa
erfarenheter har påverkat arbetet återkommer jag till nedan.
Under hösten 2003 ordnade Arbetarinstitutet 10 i Jakobstad en
föreläsningsserie om vinter- och fortsättningskrigen. En av föreläsningarna
skulle handla om lottakårens verksamhet, och jag tog kontakt med Margit som
var ansvarig för föreläsningen. Margit var bekant till namnet, och hon kände
mina föräldrar. Jag berättade om mitt projekt och frågade henne om jag kunde
få intervjua henne, och spela in föreläsningen, vilket hon gav sitt samtycke till.
Föreläsningen skulle ske i form av ett slags paneldiskussion med sex personer
10
Arbetar- eller medborgarinstitut är i kommunala vuxenläroanstalter som erbjuder alla medborgare
möjlighet att studera och utveckla sina färdigheter, ofta med tyngdpunkt på konstämnen,
hantverksämnen och språk (Utbildningsstyrelsen 2009 [online]). Denna form av utbildning
motsvaras i Sverige av komvux.
37