I ELD, I BLOD, I FROST, I SVÄLT” - Doria

efter kriget utbildade hon sig till sjuksköterska och hälsovårdare och arbetade
som sådan i många år. Hon hade bott på flera orter på grund av makens arbete,
men vid intervjutillfället hade hon dock bott på samma ort under många år. Hon
hade varit sanitetslotta på krigssjukhuset i Jakobstad och sjuksköterskeelev i
Åbo under fortsättningskriget. Hon hade gett ut en självbiografi där hon i korta
ordalag beskrev sin tid som lotta, och hon hade också medverkat i ett program i
lokalradion där hon berättat om lottaverksamheten. Margit var van vid att tala
på band eftersom hon i många år hållit aftonandakter på radion. Denna
mikrofonvana var positiv såtillvida att hon inte alls var nervös för mikrofonen,
men hon verkade heller aldrig glömma bort den, något som självfallet kan ha
lett till att hon tillrättalade eller till och med censurerade sitt berättande. Enligt
Frisch är oral history-material producerat i en intervjusituation där
intervjupersonen ska förhålla sig till både intervjuaren och den upplevelse som
intervjun handlar om. Det som intervjupersonen berättar om produceras i en
dialog mellan två individer i ett samtal som är avlägset både tids- och
rumsmässigt från det som diskuteras (Frisch 1990:61). Vasenkari betonar att
det inte är enbart personerna som deltar i intervjun som möts i
intervjusituationen. De bär båda med sig sina olika intressen som beror på deras
respektive historiska, kulturella och sociala bakgrunder. Hon säger att den
huvudsakliga dialogen ackompanjeras av något hon kallar för skuggdialoger
(Vasenkari 1999:55, 61; jfr Ehn 1992:200–210). Grele poängterar att oral
history-intervjun inte är ett vanligt samtal mellan två personer. I denna
dialogiskt konstruerade text, som intervjun utgörs av, talar intervjuare och
intervjuperson både med varandra och genom varandra till en föreställd publik.
För intervjuaren handlar det till exempel om hur man lärt sig göra intervjuer,
och för intervjupersonen hur man lärt sig berätta om det man varit med om
(Grele 2007:14). Grele exemplifierar sådana skuggdialoger med hur han själv
flera gånger frågat om sådant som hans lärare eller andra människor hade
uttryckt intresse för. På detta sätt fördes en tredje (eller fler) röster in i samtalet.
Intervjupersonen tar i sin tur på liknande sätt hänsyn till sina ”inre röster” och
hans eller hennes föreställda publik (Grele 2007:14).
Margit var mycket mån om att försöka hjälpa mig så mycket som möjligt,
och hon gav mig kontaktuppgifter till Lisa som varit bespisningslotta vid
fronten. I och med att Margit var den första personliga kontakten för mig med
en kvinna som varit verksam inom lottarörelsen lade hon grunden till de
fortsatta intervjuerna om lottorna på hemmafronten. Om jag upplevde Viktor
som en ”inofficiell” talesman för veteranerna med avseende på hans aktivitet
som sammankallande till olika berättarträffar och redaktör för böcker så
upplever jag på motsvarande sätt Margit som ett språkrör för lottorna. Hon
40