I ELD, I BLOD, I FROST, I SVÄLT” - Doria

göra av att hon skulle bli sanitetslotta, och som sådan fick hon inte rygga
tillbaka för något slags sjukvårdsarbete.
Vissa saker var tydligt laddade för intervjupersonerna, och de verkade
nästan pinsamt berörda av att tala om dem fastän det gått 60 år sedan
händelserna. Gun berättade om en episod där hon skickades med en busslast
karlar till stadsbastun.
G: Ja, nå det var bara, hon kom och sa åt mig, översköterskan, att jag ska fara
med en busslast till stadsbastu. Och att jag ska ta bort förbanden då vi kommer
dit och lägga på nya då vi, då de är färdiga (G skrattar) Och det här (...) Ja, jag sa
ju att jag var 17 år och hade inte sett en naken karl (G skrattar) Så det var ju lite,
lite nog så där (...) spännande 102 kan man säga. Och jag skulle ju vara så där
finkänslig, inte behövde jag för dem vara finkänslig inte, men jag tyckte ju själv
att jag inte skulle kunna stå och stirra på dem hela tiden då de klädde av sig
ungefär. Och de rev ju bort förbanden sina själva. De hade ju på armar och ben
så att inte behövde jag göra det inte och jag svängde ju mig då och skulle låtsas
titta åt nåt annat håll. Och så såg jag ju allting ändå! Det var just det som var det
tokiga att jag inte förstod hur jag kunde, fast jag vände ryggen åt dem. Det var ju
som jag skulle ha stått och tittat i en spegel, och du förstår att förrän jag fattade
att jag faktiskt tittade i en spegel (G och S skrattar) Så jag hann nog tänka att nu
har jag fått nå fel i huvudet (S och G skrattar) (Gun IF mgt 2003/69–70).
Gun utsattes för en situation hon upplevde som besvärande i och med att hon
som 17-åring blev tvungen att befinna sig som ensam kvinna i ett
omklädningsrum fullt av nakna karlar (jfr Karvinen-Kopteff 1993:112). Gun
hade en uppgift som hon försökte sköta så finkänsligt som möjligt, genom att
vända ryggen åt patienterna när de klädde av sig. Denna upplevelse i
omklädningsrummet var i sig så pass omskakande för Gun att när hon ändå såg
allt klart och tydligt, fastän hon stod bortvänd, tog det ett litet tag innan hon
insåg att hon stod vänd mot en spegel. Åsynen av männens nakna kroppar var
så omvälvande för henne att hon sade sig tro att hon höll på att mista förståndet.
Hon inflikade efter berättelsen att det var hemskt varmt där inne i
omklädningsrummet, så när hon skulle börja lägga förband på soldaterna blev
hon alldeles svettig, och kände att hon var röd ”som en kokad kräfta”. Gun
summerade dock med att säga ”Men vi kom ju lyckligt därifrån” (Gun IF mgt
2003/69–70). Det är svårt att veta vad Gun avsåg med denna sista kommentar,
men något var det som kan tolkas som farligt i situationen. Efter detta berättade
hon att hon en annan gång kommenderades att gå på bio med tio soldater, men
102
Anmärkas bör att ordet ”spännande” har en lite annan betydelse på dialekten som Gun talade än
det har i högspråket. Spännande i det här sammanhanget har inte innebörden ”rolig” utan det är
mera frågan om nervöst spännande.
228