I ELD, I BLOD, I FROST, I SVÄLT” - Doria

Anders, som var den första jag intervjuade för projektet, nämnde om att han
inte brukade använda uttrycket hjältegrav, utan att han helst talade om
krigargrav (Anders IF mgt 2003/37–38). Först i och med följande intervju fick
jag närmare reda på vad som låg bakom ett uttalande som detta. Ordet
hjältegrav hör naturligt ihop med hjälte och hjältemod, något ingen av de
intervjuade kunde identifiera sig med.
240
V: Men jag tycker inte om ordet hjältemod riktigt inte. Jag tycker inte heller om
benämningen de stupades gravar inte. Alltså ordet stupa för mig betyder helt
enkelt att du föll på fält i strid. Men en stor del, nästan hälften så dog på annat
sätt. Dels genom att de blev sårade och efter ett långvarigt lidande och dels på
grund av sjukdomar, för det kom ju så otroligt mycket sjukdomar med på grund
av kölden, eländet, matbristen och allt det här att ligga där i dyn och gyttjan i
vecka efter vecka, så att det var ju många som dog i sånt. Och enbart magtyfusen
så skördade åtskilliga tusen sista sommaren. De stupade inte, de avled. Däremot
så kan vi kalla det krigargravar, för det var ju krigarnas gravar som vi har.
S: Vad tycker du om ett ord som hjältegrav då?
V: Jag tycker inte om det heller inte. Lika litet som det här de stupades grav.
Hjältegrav och de stupades gravar undviker jag helst, utan jag talar om
krigargravar också i mina böcker har jag använt ordet krigargrav. […]
V: Men vi vanliga soldater gjorde vår plikt och då ska vi inte kallas för hjältar
inte. Och inte heller hjältegrav eller sånt. Och de stupades grav har jag
eliminerat och kallar det som sagt, därför att jag vet ju. […] Det där att så många
dog på annat sätt, de avled helt enkelt i kriget. Och kan då kallas helt enkelt för
krig... är begravda i krigargravarna, eftersom de var krigare (Viktor IF mgt
2003/39–42).
I citatet ovan framkommer det att det inte räcker med att man har dött i krig för
att man ska kunna anses ha stupat. Verbet att stupa kommer enligt Norstedts
etymologiska ordbok (2008) från fornsvenskans ord med samma form och med
betydelsen ”störta; luta framåt”. Att stupa i strid betyder att man dör plötsligt,
oftast av en kula eller granat. Det huvudsakliga uttrycket för att dö i krig är att
stupa, vilket oftast kommit att betyda död förorsakad av fienden i strid eller
annan krigsverksamhet. Enligt David borde definitionen göras snävare än så.
David ville helst också använda ordet krigargrav eftersom han ansåg att de
flesta inte var några ”större hjältar och inte uppfattade de sig själva som nå
hjältar” (David IF mgt 2003/43–44). Axel menade att vi ”lever mer i fred om vi
talar om krigargravar än hjältegrav, för det är somliga som inte tycker om det
där. Det var måsta på (...) att bli hjälte då man stupade” (Axel IF mgt 2003/45–
47). När jag förde hjältar på tal i intervjun med Joel svarade han genast: