I ELD, I BLOD, I FROST, I SVÄLT” - Doria

Enligt Viktor blev klimatet alldeles annorlunda när Mauno Koivisto tillträdde
presidentämbetet 1982. Viktor sade att ”det var ju han som lyfte veteranerna”
(Viktor IF mgt 2003/39–42), och han förhöll sig öppet positiv till veteranerna
(Sulamaa 2007:76). Koivisto var själv krigsveteran, och hade som 16-åring
deltagit som frivillig i vinterkriget och senare först som frivillig och därefter
som värnpliktig i fortsättningskriget (Soikkanen 1997 [online]). Förhållningen
till krigsveteranerna blev enligt Kinnunen allt bättre från officiellt håll under
Koivistos mandatperiod. Som exempel kan nämnas att krigsveteraner och lottor
funnits med på gästlistan till presidentens självständighetsdagsbal sedan 1990talet
187 . Martti Ahtisaari som efterträdde Koivisto 1994 införde traditionen att
bjuda alla Mannerheimriddare på det officiella självständighetsdagsfirandet
bland annat på presidentens slott (Kinnunen 2006:227).
Veteranerna från vinterkriget grundade Finlands vapenbrödraförbund,
skriver Kaarle Sulamaa, men organisationen förbjöds i samband med kraven i
vapenstilleståndsavtalet. Först över tio år efter krigen började arbetet på nytt
med att bygga upp en organisation för veteranerna, och 1957 grundades
föregångaren till Finlands Krigsveteranförbund Rintamamiesten Asuntoliitto 188 .
År 1964 övergick organisationen till krigsveteranförbundet som då fick sin
nuvarande organisationsstruktur (Sulamaa 2007:19, 34). Antalet medlemmar i
brödraskaps- och intresseorganisationen steg kraftigt under förbundets första
verksamhetsår, och uppnådde i mitten av 1970-talet ett medlemsantal på
116 000, varav 20 000 var kvinnor. Alla som deltagit i kriget som frivilliga
eller inkallade kunde bli medlemmar i förbundet (Sulamaa 2007:35, 53). En av
de första och viktigaste punkterna på förbundets agenda var att ordna med
krigspension åt dem som förlorat arbetsförmågan till följd av kriget, samt åt
krigsänkor och deras minderåriga barn (Sulamaa 2007:42). På grund av den
stigande åldern bland förbundets medlemmar ökade också behovet av hälso-
och sjukvård bland dem. På 1980-talet arbetade förbundet för att ge
medlemmarna rehabilitering, något jag berör nedan (Sulamaa 2007:70). Att
attityderna mot veteranerna förändrades och förbättrades från mitten och slutet
av 1980-talet märktes enligt Sulamaa bland annat i de förmåner som beviljades
dem. De flesta beslut som fortfarande gäller kom till under den tiden. Då kom
också de första symboliska tecknen på erkänsla. År 1986 togs eklövstecknet i
bruk, och året därpå firades nationella veterandagen för första gången. Icke-
187
På slottsbalen har kvinnornas representerats av Rintamanaisten liitto (Kinnunen 2006:227).
Förbundet för frontkvinnorna grundades 1980 och har medlemmar som varit bland annat lottor,
sjuksköterskor, hjälpsystrar och soldathemssystrar under kriget (Rintamanaisten liitto [online]).
188
Jag har inte hittat någon svensk benämning på förbundet, men fritt översatt skulle
Rintamamiesten Asuntoliitto på svenska heta ”Frontmännens bostadsförbund”.
359