I ELD, I BLOD, I FROST, I SVÄLT” - Doria

äddade sängar, städade, tvättade och matade sårade, rullade förband, samt
utförde regelrätt sjukvårdsarbete. Under fortsättningskriget arbetade
sanitetslottorna främst på krigssjukhus och fältlasarett, men också på
exempelvis sjuktåg och sjukfartyg, i fångläger, laboratorier och fältapotek, samt
i De stupades evakueringscentral 34 (Rautio 2001:62. Se även Karvinen-Kopteff
1993:115). Allteftersom kriget fortskred arbetade sanitetslottorna också i
konvalescenthem i anslutning till krigssjukhusen på hemmafronten (Olsson
2005:127). Brita, Margit, Alice, Maria, Gun, Anna och Tilde var sanitetslottor
på olika fält- och krigssjukhus. Ett par av de intervjuade sanitetslottorna
berättade om att de innan de blivit tillräckligt gamla för att kunna bli
sanitetslottor deltog i provianteringslottornas verksamhet på hemmafronten.
Provianteringslottorna bespisade även armén sedan kriget brutit ut. Lottorna
lagade mat åt befäl på staberna, patienter och personal på sjukvårds- och
underhållsinrättningar, samt åt belägringstrupper (Olsson 2005:127). Lottorna
som arbetade inom denna sektion fungerade nära fronten (Ohanwe 1993:138).
Bara en av lottorna jag intervjuade, Lisa, hade från första början valt
provianteringssektionen och hon hade haft flera kommenderingsorter nära
krigsfronten under sin tjänstgöring.
Under intervjuerna frågade jag lottorna om deras arbete, och i det följande
är det framför allt Britas berättande som får vara typexempel för hur
lottaarbetet såg ut på ett krigssjukhus på hemmafronten. Arbetet började
klockan 7 på morgonen, men man förväntades vara i gång redan en halv timme
tidigare, för enligt Brita hann man inte bädda om man började då det var
meningen. Lottorna fick också ta tempen på dem som nattsköterskorna inte
hunnit med, och vanligen gjorde de detta innan de började bädda. Tempen
skulle tas två gånger om dagen (Brita IF mgt 2003/71–74). Morgonbestyren
bestod alltid av denna procedur, berättade Brita. Efter att lottorna tagit tempen
och bäddat delade de ut tvättfat på sängarna så att patienterna fick tvätta sig
med en tvättlapp. De som inte klarade av det på egen hand fick hjälp och blev
tvättade i sängen av lottorna. Allt detta skulle vara undanstökat och klart när de
skulle bära ut vällingen klockan 8. De som inte kunde äta själva blev matade av
lottorna. De flesta klarade ändå att äta själva, också de patienter som hade så
kallad flygmaskin, en ganska vanlig skada. De hade brutit armen och var
gipsade så att den vinklade armen stod ut åt sidan med hjälp av en särskild
ställning. När lottorna hade städat undan efter morgonvällingen fick de fortsätta
med att byta förband efter att doktorn gått ronden. Doktorsronden var vanligen
klockan 9, och det var viktigt att allt var i sin ordning på avdelningen när
doktorn kom. Efter förbandsbytet var det dags för mat igen klockan 11. Brita
34 Förkortas KEK, Kaatuneiden evakuointikeskus.
130