I ELD, I BLOD, I FROST, I SVÄLT” - Doria

3 Analytiska utgångspunkter
I nyare oral history är man inte primärt ute efter fakta, utan den muntliga
formen ses ofta enligt James som lika viktig att förhålla sig till som själva
innehållet i det som berättas (James 2000:123). Enligt Portelli är det endast
genom att förhålla sig till både fakta och representationer som man kan skilja
mellan dem eftersom dessa båda samexisterar och står i relation till varandra.
Portelli ser skapandet av interaktion mellan fakta och representationer som en
av uppgifterna inom oral history, eftersom oral history ses som historia med
rekonstruerade fakta, där man samtidigt lär sig förstå representationer genom
möten med det främmande hos intervjupersonerna i ett dialogiskt fältarbete
(Portelli 1997:146). Oral history-material är oftast skapat i en intervju, i ett
möte mellan intervjuare och intervjuperson. Frisch talar om att oral historydokument
tillkommer i dialoger om det förflutna och den situation där
intervjupersonen berättar om det han eller hon kommer ihåg (Frisch 1990:188).
Oral history-dokument är tillkomna genom ett aktivt ingripande av forskaren
som genom sin närvaro, som Grele säger, för med sig ”a public voice to a
private conversation” (Grele 2007:13). Grele uppmärksammar att intervjuernas
publika karaktär ger upphov till frågor kring etik, presentation, tillit,
performans och professionella skyldigheter (Grele 2007:17). Denna diskussion
med utgångspunkt i mitt fältarbete fortsätter i min analys av intervjusituationen.
Det material som ska analyseras i den här boken består av intervjuer där män
och kvinnor berättade om sina upplevelser av krig för mig. Under intervjuerna
berättade männen och kvinnorna om sina egna upplevelser av och erfarenheter
från kriget. Männen berättade framför allt om soldatens vardag vid fronten,
medan kvinnorna talade främst om sina upplevelser från sjukhus i fält och på
hemmafronten.
Reflexiv analys av intervjusamspelet
Med ett postmodernt perspektiv som det konstruktivistiska fokuserar man bland
annat på intervjusituationen, på samspelet mellan intervjuare och intervjuperson
(Kvale 1997:42). Intervjusituationen utgör ett möte. Begreppet ”möten” är
genomgående centralt för mig i boken. Begreppet har problematiserats
exempelvis av Ruth Illman och Peter Nynäs (Illman 2004:45ff; Illman & Nynäs
2005) utgående från Martin Bubers dialogfilosofi som uttrycks genom
förhållningssätten Jag-Det och Jag-Du (Buber 1963). Jag har låtit mig
inspireras av Illmans och Nynäs förståelse av begreppet. För mig innebär ett
möte således inte bara ett snabbt sammanträffande mellan två eller flera
15