I ELD, I BLOD, I FROST, I SVÄLT” - Doria

hänger nära samman med den teoretiska ramen i och med att man inom modern
oral history har ett socialkonstruktivistiskt synsätt på intervjusituationen och det
material som skapas där. Jag diskuterar även de metoder jag behöver för analys
av såväl intervjusituationen som den text som skapas i mötet mellan
intervjupersonen och mig. Jag analyserar intervjusituationen reflexivt och det
innehållsliga temaanalytiskt. Det därpå följande avsnittet är en presentation och
analys av mitt fältarbete. Först presenterar jag bakgrunden för fältarbetet och de
personer – tio män och tio kvinnor – som jag intervjuat. Fältarbetet är intressant
särskilt med tanke på att det inleddes för att dokumentera mäns förhållande till
Fänrik Ståls sägner men utmynnade i ett material om mäns och kvinnors
berättande om sina erfarenheter av krig. Reflexivitetstankegången genomsyrar
min analys av intervjusituationen, och jag koncentrerar mig framför allt på
intervjun som ett möte mellan de personer jag intervjuat och mig själv. Jag
diskuterar tillit under intervjun och min egen roll som intervjuare, något som
utmynnar i det jag kallar för empatiska intervjuer där såväl förnuft som känsla
spelar en viktig roll i skapandet av förståelse av vad någon berättar för mig. Jag
finner en lyssnarfigur när jag ser på den person som jag upplever är den bild av
mig som mina intervjupersoner skapar och som de förhåller sig till. Jag
diskuterar även anonymiseringen av de intervjuade personerna. Genom en
kritisk granskning av de traditionella anonymiseringskraven inom folkloristiken
finner jag konstruktioner som jag kallar för berättarfigurer och
berättelsefigurer.
Som en inledning till det avsnitt som omfattar den tematiska analysen,
”Möten med kriget”, finns en diskussion om oral history och folkligt berättande
om krig, samt en kontextualiserande bakgrund om det självständiga Finland
från inbördeskriget 1918, genom vinterkriget 1939 och fortsättningskriget
1941–1944. Under denna tidsperiod aktiverade folk sig bland annat i så kallade
fosterländska 1 organisationer som skyddskåren och Lotta Svärd. Flera av de
intervjuade männen hade en bakgrund inom skyddskåren och åtta av de
intervjuade kvinnorna hade varit verksamma som lottor. Här finner man även
tidigare forskning om veteraner och lottor.
Avsnittet ”Möten med kriget” består av fyra huvudkapitel: ”Möten med
tjänstgöringen”, ”Möten med kroppen”, ”Möten med de andra” och ”Möten
med tiden efter kriget”. I det första kapitlet studerar jag hur intervjupersonerna
konstruerar gemenskaper. I kapitlet ”Möten med kroppen” undersöker jag hur
1
Ordet fosterländsk är det som används när man talar om exempelvis lottorna och
skyddskåristerna. Att ha en fosterländsk bakgrund betydde att man kom från en familj eller släkt
som sympatiserade med den vita sidan under inbördeskriget. Det är med den specifika bibetydelsen
jag använder ordet i boken. För en närmare förklaring till den speciella användningen av termen på
svenska i Finland, se inledningskapitlet till den tematiska analysen: ”Möten med kriget”.
3