I ELD, I BLOD, I FROST, I SVÄLT” - Doria

skaffar oss en utgångspunkt för den fortsatta analysen” genom tematisering
(Ehn & Löfgren 2001:31). Min närläsning består också av en hermeneutisk
spiralformation av läsning av det empiriska underlaget i dialog med teoretiska
perspektiv. Jag räknar med att kunna producera en möjlig analys och tolkning
av mitt material, inte en enda ”sann”. Som Johansson säger så är den sanning
som produceras kontextuellt bunden (Johansson 2005:313–314).
Den text som har kommit till i mötet mellan mig och intervjupersonerna
analyserar jag tematiskt. I bland annat litteraturvetenskapen avser man med
termen tema ”en mer abstrakt formulering av de (huvud)idéer eller
(grund)tankar som kan utläsas ur en text” (Henriksson 2007:37). I
avhandlingstexten använder jag mig av termen på ett sätt som jag uppfattar
motsvarar detta. Genom närläsning av intervjumaterialet har jag funnit vissa
mönster som för mig utkristalliserat sig som fyra huvudteman som behandlas i
skilda kapitel. Något jag upplever som gemensamt för dessa teman är att de alla
och på olika sätt handlar om möten mellan intervjupersonerna och krig. Därav
följer även rubrikerna för dessa kapitel: 1) ”Möten med tjänstgöringen”, 2)
”Möten med kroppen”, 3) ”Möten med de andra”, samt 4) ”Möten med tiden
efter kriget”. Av dessa är det endast det sista temat som direkt återfanns i det
frågeschema jag försökte följa under intervjuerna. Analysredskapen jag
använder mig av är olika för de respektive tematiska kapitlen. i det första
temakapitlet studerar jag hur gemenskap konstrueras genom begreppsparet
gemenskap och gräns. Kapitlet där kroppen är huvudtema analyserar jag
utgående från kroppen som verktyg eller kroppen som hinder. De olika etniska
andra som intervjupersonerna berättar om granskas med hjälp av
analysredskapet ”vi” och ”de”. Det fjärde temakapitlet studeras slutligen med
ett förändringsperspektiv.
Det övergripande syftet för avhandlingen är att studera hur erfarenhet av
krig framställs i berättande för mig. Denna syftesformulering innehåller två
huvudkomponenter som båda är lika betydelsefulla för mig. Jag vill dels
studera hur erfarenhet av krig framställs, det vill säga vad intervjupersonerna
berättar om och hur de gör det. Dels är jag intresserad av hur erfarenheterna
framställs av intervjupersonerna när de berättar om kriget för just mig som
intervjuare. Jag anser, liksom man gör i nyare oral history-forskning, att det är
två komponenter av forskningen som behöver uppmärksammas, nämligen dels
mötet mellan forskare och intervjuperson, dels själva texten som skapas under
detta möte (jfr också Johansson 2005:219). Jag vill därför fokusera dessa
komponenter genom två aspekter: materialtillkomsten inklusive samspelet
20