Från målspråk till källspråk - Vaasan yliopisto

ACTA WASAENSIA 107
från 1790128 . Setälä bygger sina uppgifter på Schroderus resa i Finland 1635–1636. Enligt
honom skulle Schroderus ha lärt sig finska under den resan och som ett resultat av den
tillfogat finskan till sin ordbok. Dessutom kan vi räkna ut att om ordboken skulle ha kommit
ut 1632 så hade det inneburit att Schroderus hade skrivit den i 24-årsåldern under sin
studietid. Han skrevs in som student i Upplands nation år 1625 (Grip 1900: 1).
Även Hovdhaugen m.fl. (2000: 61) ger för Schroderus ordbok, årtalet 1637. Inget nämns om
en upplaga från 1632. Däremot framläggs en teori om att finskan skulle ha tillfogats efter det
att ordboken kommit ut som en latinsk-svensk ordbok under namnet Lexicon latinoscondicum
1631 och som en latinsk-svensk-tysk ordbok. När tyskan infördes anges inte, inte
heller vad denna version hade för titel. I litteraturlistan anges som tryckare Henricus Käyser
(Kayser). Hesselman (1929: fotnot XV) förkastar teorin om en upplaga från 1632 i enlighet
med Setäläs uppgift som en felaktiv avskrivning under 1790. Hesselman nämner inte något
om en latinsk-svensk eller en latinsk-svensk-tysk ordbok.
Trots efterforskningar129 har jag inte kunna spåra någon handskrift vare sig av den eventuella
upplagan från 1632 eller upplagan från 1637.
Genom att det inte har gått att finna någon handskrift har jag forskat i årtalsproblematiken
genom att gå till Henrik Käysers (Kaysers) tryckerihistoria. Kaysers tryckeri är det tryckeri
som i Lindbloms förord 1790 och i alla senare källor anges som tryckeri för Schroderus
ordbok. Företaget startade sin verksamhet först år 1633 och kan således inte ha tryckt
ordboken 1632 (Klemming 1871: 10–18; Klemming & Nordin: 1883: 158–165). Detta
innebär att antingen årtalet eller tryckeriet eller båda två är felaktigt angivna i Lindbloms
förord. Det förefaller vara uppenbart att kopplingen mellan årtal och tryckeri är felaktigt i
Lindbloms källa. Om vi utgår ifrån att årtalet är rätt och tryckeriets namn är fel, finns det en
möjlighet att något annat svenskt eller utländskt tryckeri skulle ha tryckt ordboken. De
svenska tryckerier som var verksamma och tänkbara för en tryckning under 1632 var Ignatius
Meurers och Christoffer Reusners tryckerier i Stockholm, Eskil Matssons och Laur. O.
Wallius tryckerier i Uppsala, Olof Olofsson Helsings tryckeri i Västerås samt Laur. Paulinus
Gothus och Johannes L. Barkenius tryckerier i Strängnäs (Klemming 1871: 10–18, 32–37,
128 Felskrivningen skulle enligt Setälä (1898: 316) ha överförts från Lindbloms ordbok Lexicon latinosuecanum
1790. I ordbokens förord finns årtalet 1632 angivet som utgivningsår för Lexicon latino-scondicum
(opaginerat förord: kapitel Latinska och svenska lexica, utgivna i Sverige och af Svenske Författare). Det bör
även noteras att Lindblom felaktigt i sitt förord som författare till ordboken har angivit Ericus Schroderus
Upsaliensis samtida och namne Ericus Schroderus, som var kunglig translator.
129 Genomgång av handskriftsarkiv vid Kungl. bibliotekets arkiv.