Från målspråk till källspråk - Vaasan yliopisto

ACTA WASAENSIA 121
’lantman’, perhenmies (saknas i PS, Lönnrot: perheen mies syn. med perheenisäntä
’husbonde’), puhemies ’talman’, raadimies (saknas i PS, Lönnrot:
raatimes ’rådman’, ’rådsherre’), radzasmies (saknas i PS, Lönnrot ratsumies
’ryttare’), saarnamies ’predikant’, sotamies ’soldat’, taloinmies (talonmies)
’fastighetsskötare’, ’gårdskarl’, waldamies (saknas i PS, Lönnrot: waltamies
’maktägande person’), wihamies (vihamies) ’fiende’, wircamies (virkamies)
’tjänsteman’, miestappo ’dråp’.
Ekvivalenterna på svenska är hämtade ur Su-ru (1997) och ur Lönnrots Suomalaisruotsalainen
sanakirja / Finskt-svenskt Lexikon (1874–1880) 138 i de fall orden i listan finns
upptagna som lemman i dessa ordböcker.
Av dessa ekvivalenter finner vi alla utom elomies, lindumies, peitzimies, perhenmies,
raadimies, radzasmies, waldamies i dagens PS från 1990–1994. Däremot finns samtliga
ekvivalenter som lemman i Lönnrots ordbok från 1874–1880. Om vi jämför med Variarum
rerum vocabula från 1644 finner vi att två lemman har försvunnit vid redigeringen av
Lönnrots ordbok. Detta tyder på att lemmaselektionen är mycket likartad i Florinus och
Lönnrots ordböcker (se även tabell 20).
3.4.5 Lexicon pentaglotton
År 1686 utkom Lexicon pentaglotton av okänd författare med språken latin, grekiska,
svenska, tyska och finska. Ordboken är försvunnen enligt förordet till Christfrid Ganander
(1997: IX) Nytt Finskt Lexicon. Ingen uppgift har gått att finna huruvida boken var en
ordlista, ordbok eller en parlör. I och med att den var flerspråkig är det troligt att vi har att
göra med en ordlista. Tyvärr har jag inte funnit något annat belägg än uppgiften i Gananders
ordbok om att Lexicon pentaglotton skulle överhuvudtaget ha existerat.
3.4.6 Sammanfattning
Hakulinen (1967) gör en sammanfattande bedömning av alla 1600-talets ordböcker:
Kaikki nuo 1600-luvun tuotteet olivat siis kuitenkin vain melko alkeellisia sanaluetteloita
ja tulkkikirjoja. Ensimmäinen varsinaisen sanakirjan nimen ansaitseva
suomea sisältävä julkaisu oli v. 1745 Tukholmassa painettu Suomalaisen Sana-
Lugun Coetus […]. 139 (Hakulinen 1967: 86)
138 I texten använder jag benämningen ”Lönnrots ordbok”. Årtalen 1874–1880 ger jag i anslutning till titeln
trots att ordboken började ges ut i häftesform redan 1867.
139 Min översättning: Alla de produkter som utkom under 1600-talet var trots allt rätt enkla ordlistor och
parlörer. Den första riktiga finska ordboken som förtjänar benämningen ordbok utkom år 1745 i Stockholm
under namnet Suomalaisen Sana-Lugun Coetus […].