12.09.2013 Views

Från målspråk till källspråk - Vaasan yliopisto

Från målspråk till källspråk - Vaasan yliopisto

Från målspråk till källspråk - Vaasan yliopisto

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

ACTA WASAENSIA 305<br />

Parlörerna, med sin jämfört med ordlistor och ordböcker avvikande lexikografiska struktur,<br />

utgör en specialgrupp av ordböcker inom ramen för den övergripande utvecklingen. Även när<br />

det gäller parlörer ser man en uppdelning i finska som <strong>källspråk</strong> och finska som <strong>målspråk</strong>.<br />

De äldre parlörerna Variarum rerum Vocabula latina, cum svetica et finnonica<br />

interpretatione (1644, 1658[59], 1668), och Formulae Puerilium Colloquiorvm (1644,<br />

1658[59], 1668, 1683), har latin som <strong>källspråk</strong>. Målgruppen för dessa torde i första hand ha<br />

varit studerande. De första tvåspråkiga svensk-finska parlörerna med okända författare fick vi<br />

genom En Nyttig och Tydelig Anwijsning Til Swenska och Finska Språket / Yxi Hyödyllinen<br />

ja selkeä Johdatus Ruotzin ja Suomen kielehen (1730), samt den finsk-svenska parlören<br />

Muutamia Kanssa-Puheita / Några Samtal (1772). Målgruppen för dessa två senare parlörer<br />

var bl.a. svensktalande tjänstemän. Här kan vi notera att finskan övergick <strong>till</strong> att bli <strong>källspråk</strong><br />

nästan 30 år senare än i de allmänna ordlistorna och ordböckerna.<br />

Ordböckerna är i allmänhet mycket litet anpassade i grundstrukturen <strong>till</strong> den målgrupp som<br />

skall använda dem, t.ex. icke språkkunniga, inlärare och professionella översättare etc. Som<br />

exempel kan vi nämna ordböckerna Suomi-ruotsi opiskelusanakirja309 (1995) och Su-ru<br />

(1997). Målgruppen för den första ordboken är i första hand studerande (den är avsedd att<br />

vara en ordbok för inlärning av svenska) och för den andra både studerande och översättare.<br />

Lemmaselektionen (urvalet och antalet) och artikeldjupet samt artikellängden skiljer sig åt,<br />

men grundstrukturen är densamma för båda ordböckerna. Ordböckerna är t.o.m. gjorda med<br />

hjälp av samma lexikografiska redigeringsprogram.<br />

Olika tekniska lösningar i artikelstrukturen har införts successivt. Den lexikografiska<br />

strukturen i finsk-svenska ordböcker har vuxit fram genom att nya element har <strong>till</strong>förts<br />

mikrostrukturen i de olika ordböckerna och upplagorna. För att ge en sammanfattande<br />

översikt över utvecklingen, ger jag i tabell 58 uppgift om när de olika elementen har<br />

<strong>till</strong>kommit i de viktigaste ordböckerna.<br />

309 Finsk-svensk ordbok avsedd för studerande.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!