12.09.2013 Views

Från målspråk till källspråk - Vaasan yliopisto

Från målspråk till källspråk - Vaasan yliopisto

Från målspråk till källspråk - Vaasan yliopisto

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

146 ACTA WASAENSIA<br />

eller ekvivalenter. Under t.ex. arbetet med Su-ru (1997), skapade redaktionen inte ett enda<br />

nytt lemma eller en ny ekvivalent utöver de av tidigare språkvetenskapliga expertisen<br />

accepterade termerna. Därvidlag har det lexikografiska arbetet radikalt ändrat karaktär från att,<br />

förutom ett lexikografiskt arbete, ha varit ett nyskapande lexikologiskt och terminologiskt<br />

arbete fram <strong>till</strong> början av 1900-talet <strong>till</strong> att bli ett rent lexikografiskt arbete i dag.<br />

3.6.1 Bakgrunden och samtida ordböcker av intresse<br />

Anna Helga Hannesdóttir (1998) har i sin avhandling undersökt H. Spegels Glossarium-<br />

Sveco-Gothicum (1712), Sahlstedts Swensk Ordbok (1773), Kindblads Ordbok öfver<br />

Swenska Språket (1840[–41]) och Almqvists Ordbok öfver svenska språket (1842[–44]).<br />

Hon har undersökt den svenska lexikografiska traditionens utveckling från 1700-talets början<br />

<strong>till</strong> mitten av 1800-talet och beskriver de ovannämnda ordböckerna med avseende på<br />

ordböckernas struktur och innehåll. Under 1740-talet fick nationalspråken en starkare<br />

ställning även inom lexikografin genom byte av <strong>källspråk</strong> i ordböckerna. Hannesdóttir har<br />

undersökt svenskans roll som <strong>källspråk</strong> i ovannämnda ordböcker i fråga om den lexikaliska<br />

beskrivningen (ordklass<strong>till</strong>hörighet, böjning, betydelse och bruk etc.). Hon anser att<br />

traditionen är fullt utvecklad i Dalins Ordbok öfver svenska språket (1850–53[–55]).<br />

Hannesdóttir ser även funktionsindelningen mellan latin och svenska som inträffade under<br />

1600- och 1700-talet som ett led i en omfattande språkplanering: kodifiering av normen.<br />

(Hannesdóttir 1998: 4, 11).<br />

Noreen (1903: 313) noterar att inget lexikon över finlandismer i nysvenskan fanns mot slutet<br />

av 1800-talet. Som källor för finlandismer anger han i Finland utgivna ordböcker innehållande<br />

svenska och något annat språk. I hans förteckning omnämns bl.a. D.E.D. Europæus<br />

Svenskt-finskt handlexikon (1852), F. Ahlmans Svenskt-finskt lexikon, 3. <strong>till</strong>ökade upplagan av<br />

K. Forsman (1885), och Cannelin, Hahnsson, Kallio & Paasonen Ruotsalais-Suomalainen<br />

sanakirja / Svenskt-Finskt Lexikon (1884–99).<br />

Nedan ger jag i tabellform (tabell 13) en översikt över de ordböcker som gavs ut med svenska<br />

och finska som ingående språk under perioden 1838–1903. Ordböcker med flera språk har<br />

jag inte medtagit. De ordböcker i vilka finska ingår som <strong>källspråk</strong> kommenterar jag i egna<br />

avsnitt efter tabellen.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!