Från målspråk till källspråk - Vaasan yliopisto

ACTA WASAENSIA 157
Mies miehen s. man, karl, miehitse l. miehiten längsmed män, man för man,
miehenpuoli mankön, tulla miehissä komma manstarka, mieskunta en trupp af
män, mieskuntainen manbar, mieskuti förening af män, mieskuitta anseende till
personen, miespolvi mansålder.
Artikeln mies ’man’ fortsätter med följande avledningar:
-hinen l. -hunen l. -hukainen isen l. -hut uen, -huus uuden, -hinen isen,
-hekäs l. -hikäs kkään l. -hukas kkaan […]
Även här finner vi en stor uppsättning avledningar och sammansättningar för finskan.
Avledningarna och sammansättningarna saknar i regel svenska ekvivalenter.
Artikeln maata, makaan ’ligga’ har följande form där referensen är från den sekundära
infinitivformen till den primära artikeln med lemmat i 1 sg. pres.
Maata se makaan och maa.
Makaan maata v. ligga, wara belägen. lägra. -kaus uksen s. liggning, lägring,
makausvaatteet sängkläder, pl. -set sängkläder.
Referensen till maa ’jord’, ’land’, ’mark’ ger inga lexikografiska uppgifter i fråga om verbet
maata ’ligga’. Möjligen har ordboksredaktören reflekterat över den finska partitivformen för
substantivet ’jord’, ’land’, ’mark’ maa, maata (partitiv singularis).
Samma typ av inkongruens mellan lemma och ekvivalent i angivandet av böjningsformer som
vi har funnit exempel på i tidigare ordböcker finner vi även i Euréns ordbok i Makaan, maata,
v. ’ligga’.
De metaspråkliga uppgifterna för djur, växter och svampar är givna på latin, t.ex. under
artikeln maa ’land’ finner vi maapääsky, ’strandswala’ (hirundo riparia). Dock har inga
latinska benämningar på husdjur som hund, katt, ko o.s.v. givits.
I tabell 16 har jag placerat in de olika strukturella lexikografiska elementen i Euréns ordbok i
hypotesschemat enligt 1.3.