12.09.2013 Views

Från målspråk till källspråk - Vaasan yliopisto

Från målspråk till källspråk - Vaasan yliopisto

Från målspråk till källspråk - Vaasan yliopisto

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

ACTA WASAENSIA 19<br />

Den enda doktorsavhandlingen som kommit ut inom den finländska lexikografin, är Osmo<br />

Hormias avhandling Gananderin sanakirjan lähteet12 (1961), i vilken Hormia har undersökt<br />

basmaterialet och lemmaselektionen (definition avsnitt 1.4.1) i Gananders Nytt Finskt Lexicon<br />

(1786–1787) (Karlsson 1998: 51–70). Avhandlingen behandlar jag närmare i avsnitten 3.5.2<br />

och 3.5.3.<br />

Hormia (1961: 31–113) beskriver i avsnittet Sanakirjatyön vaiheet13 lemmaselektionen (och<br />

källorna <strong>till</strong> lemmana i Gananders Nytt Finskt Lexicon (1786–1787) utan att i nämnvärd<br />

omfattning beröra den lexikografiska strukturen i ordboken. (Se även avsnitt 3.5.2 och 3.5.3.)<br />

Rapola (1960: 88–111) har kartlagt det finska ordförrådet i bl.a. finsk-svenska ordböcker<br />

t.o.m. 1903 utgående från tiden då de olika uppslagsorden har kommit <strong>till</strong>. I hans förteckning<br />

intar ordböckerna en central plats på grund av att det var vanligt att just ordboksredaktörerna<br />

från 1600-talet <strong>till</strong> 1800-talet skapade nyord i finskan för att hitta lämpliga<br />

lemman (definition i avsnitt 1.4.1) för finsk-svenska ordböcker och ekvivalenter för svenskfinska<br />

ordböcker.<br />

Heinonen (1993) har i en pro gradu-avhandling i svenska vid Vasa universitet jämfört tre<br />

svensk-finska storordböcker, som har svenska som <strong>källspråk</strong> – Lampén (1973), Karlsson<br />

(1987) och Collin (1989) – med varandra utgående från ordböckernas förord, användaranvisningar,<br />

ordboksartiklar med ekvivalenter och bilagor.<br />

Mela (1993) har i en pro gradu-avhandling vid Joensuu universitet undersökt hur redigeringsprinciperna<br />

har inverkat på ordbildningen i Elias Lönnrots Suomalais-ruotsalainen<br />

sanakirja / Finskt-svenskt Lexikon (1874–1880), en ordbok med finska som <strong>källspråk</strong>. Som<br />

referensmaterial har hon använt Nykysuomen sanakirja 1–6 (1951–1961). Sin undersökning<br />

bygger Mela i huvudsak på den brevväxling mellan Lönnrot och hans biträdande redaktörer<br />

som finns bevarad (Mela 1993: 36–54). Ikola (1929: 7–23) hade tidigare i en artikel<br />

behandlat Lönnrots brevväxling med Antero Warelius, en av medarbetarna på ordboksprojektet,<br />

för att belysa redigeringsgången vid manuskriptbearbetningen. Till vissa delar har<br />

Mela använt samma brevmaterial som Ikola.<br />

Majamaa (1990: 8) har redigerat och givit ut 508 av drygt 2 500 bevarade brev efter Lönnrot.<br />

Av dessa utgivna brev behandlar 39 arbetet med Suomalais-ruotsalainen sanakirja / Finskt-<br />

12 Min översättning: Källorna <strong>till</strong> Gananders ordbok.<br />

13 Min översättning: De olika faserna i ordboksarbetet.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!