Från målspråk till källspråk - Vaasan yliopisto

60 ACTA WASAENSIA
ordböcker (ekvivalenterna och exempelöversättningarna) representerar i fråga om sitt ändamål
i huvudsak den översättningsvetenskapliga gren som inriktar sig på studiet av den
pragmatiska översättningen (Casagrande 1954: 335–340; Ingo 1991: 32, 55). Den generativa
synen på översättningsprocessen och komponentanalysen39 är tillämplig även inom den
praktiska tvåspråkslexikografin (Nida 1975a: 32–193; Ingo 1991: 10–14).
I lexikografiskt arbete är den semantiska analysen av den excerperade texten, d.v.s. den text
som fått utgöra underlaget för lemmaselektionen och det valda lemmat, av central betydelse.
Härvidlag är arbetsprocessen likartad för lexikografen och översättaren. Det bör påpekas att
lexikografen genomför analysen på två nivåer: dels på textplanet, dels på lemma-termplanet.
Ogdens & Richards (1936: 10–12) semantiska triangel, som Ingo (1991: 122) har
modifierat, lämpar sig väl även som underlag för den semantiska analysen av lemman inom
lexikografin. Vid textanalysen måste lexikografen dessutom använda analysinstrument som
används inom textlingvistiken.
Översättningsvetenskapen har definierat översättarens ansvarsområden såsom språklig
struktur, språklig varietet (stil), semantik och pragmatik (Ingo 1997: 180). Den moderna
lexikografin strävar till att i görligaste mån stödja ordboksanvändarna på just dessa
delområden.
1.4.3.2 Lexikografi och lexikologi
Begreppen lexikografi, lexikograf och lexikologi definieras enligt NLO (1997):
lexikografi
’leksikografia’
utarbeiding av ordbøker og undersøkelse og utvikling av teorier om ordbøkers
tilkomst, egenskaper, og formål og bruk. (NLO 1997: 169–170)
tvåspråklig lexikografi, bilingval lexikografi
’kaksikielinen leksikografia’
leksikografi som gjelder tospråklige ordbøker = bilingval leksikografi;
→leksikografi. (NLO 1997: 257)
lexikograf
’leksikografi’, ’sanakirjantoimittaja’
person som driver faglig leksikografisk arbeid. (NLO 1997: 169)
39 komponentanalys ’komponenttianalyysi’: ”betydningsanalyse der et ords betydning beskrives som et
antall semantiske trekk”. (NLO 1997: 157)