Från målspråk till källspråk - Vaasan yliopisto

1.4.3.3 Lexikografi och terminologi
ACTA WASAENSIA 63
Begreppen facklexikografi, terminografi, terminologi, fackterm, term, begrepp och begreppsinnehåll
definieras enligt följande:
facklexikografi
’ammattikielen leksikografia’
leksikografi som gjelder fagordbøker. (NLO 1997: 113–114)
terminografi
’terminografia’
innsamling, bearbeiding och presentasjon av terminologiske data. (NLO 1997:
253)
terminologi
’terminologia’
læren om fagtermer og fagspråklige begreper og relasjonene mellom disse.
(NLO 1997: 253)
fackterm, term
’termi’, ’ammattisana’, ’ammattikielen termi’
språklig uttrykk for et begrep som hører til et visst fagområde. (NLO 1997:
115–116)
begrepp
’käsite’
mental forestilling om et innehold som er knyttet til et uttrykk. (NLO 1997: 75)
intension, begreppsinnehåll
’intensio’
(NLO 1997: 75 begrepsinnhold ⇒ intensjon)
summen av de egenskaper ved de referentene som vi vil kategorisere inn under et
begrep, som gjør at vi nettopp vil regne dem til dette begrepet. (NLO 1997: 148)
Laurén & Picht (1992: 217–236) har presenterat de olika terminologiska skolorna. I den
vetenskapshistoriska beskrivningen av terminologi som vetenskapsgren dras gränsen mellan
tiden före och tiden efter 1980 (Laurén m.fl. 1997: 23–26). Terminologisk forskning är,
liksom forskningen inom tvåspråkslexikografin, av ungt datum, vilket kan vara en trolig
förklaring till att avgränsningen mellan dessa två forskningsområden är något oklar.
Pilke har i sin avhandling satt de dynamiska fackbegreppen44 för teknik, medicin och juridik i
centrum utgående närmast från den terminologiska teoribildningen. Det lexikografiska
perspektivet berörs marginellt (Pilke 2000: 12; 31–32).
44 ”fackspecifika handlingar eller händelser” (Pilke 2000: 12).