Från målspråk till källspråk - Vaasan yliopisto

298 ACTA WASAENSIA
Några finska namn på huvudstäderna samt namnet på Ahvenanmaa ’Åland’ med svenska
översättningar finns upptagna i Euroword (1999). Ingen enhetlig ortnamnsbehandling har jag
kunnat finna i ordboken.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att ordboken innehåller ett stort antal språkfel, den har
felaktiga ekvivalenter, bristande samordning av lemman och ekvivalenter vad gäller ordklasser,
transitiva och intransitiva verb etc. Kvaliteten på de översättningar till svenska som ordboken
genererar i texter är undermåliga och icke användbara för en översättare. Detta torde bl.a. bero
på den bristfälliga ekvivalensen mellan lemma och ekvivalent respektive exempelsatser,
fraseologi och översättning av dessa.
3.10.8 Sammanfattning
De elektroniska finsk-svensk-finska ordböckerna som jag har studerat har tillkommit och
utvecklats under 1990-talet. Ordböckerna har i vissa fall tryckta förlagor, i andra fall inte. De
elektroniska ordböcker som har tryckta förlagor påminner till sin lexikografiska struktur om
sina tryckta förlagor. De ordböcker som saknar en tryckt förlaga är till sin struktur i
huvudsak ordlistor. Samtliga av mig analyserade elektroniska ordböcker är avsedda att i
första hand vara produktionsordböcker.
För de elektroniska ordböckerna finns således i huvudsak två utvecklingslinjer: den ena
bygger på traditionella ordböcker med lexikografiska element hämtade från tryckta förlagor,
den andra bygger troligen på elektronisk excerpering av texter, som obearbetade eller med
ringa bearbetning fått utgöra ordböcker bestående av flerspråkiga ordlistor med ett stort antal
lemman. Tyvärr har dataföretagen inte varit villiga att lämna ut uppgifter om vilket basmaterial
deras ordböcker bygger på eller hur de har redigerats. Vi kan i dessa ordböcker se en
strukturell återgång till de flerspråkiga ordlistor som gavs ut under 1600- och 1700-talet.
Mängden lemman och ekvivalenter är större, mediet är ett annat och sökningen går fortare,
men den lexikografiska grundstrukturen är densamma. Till skillnad från ordböckerna från
1600- och 1700-talet visar dessa elektroniska ordlistor emellertid så stora brister i
ekvivalensen mellan lemma och ekvivalent att deras vederhäftighet som ordböcker kan
ifrågasättas.
Målgruppen för de elektroniska ordböckerna är fortfarande i regel en användare med
kunskaper i finska. En viss anpassning till icke finskkunniga kan ses i El-su-ru (1998), där