Från målspråk till källspråk - Vaasan yliopisto

Helenius har gjort bl.a. följande beskrivning av finskan:
ACTA WASAENSIA 151
[…] vid förefallande tillfällen inlåtit mig i samtal med Finnar ifrån trakterna kring
Tammerfors, der den bästa och renaste Finska talas, som jag ock hört andra
påstå; hvarvid jag inhämtat, att den nya ortografien genom bortlemnandet af b, d,
g, och fördubblandet af de öfriga konsonanterna, gör språket hårdt, och genom
vokalernas fördubbling, mera släpande och obehagligt, än allmänna uttalet hos
rena Finnar tycks tillåta. Ehuru de icke kunna uttala b, d, g, f, o, såsom Svensken
m.fl. så hafva de deremot tvåfaldigt uttal af k, p, t, hårdt och lent […]. (1838: s. V,
förord)
Ordboken saknar bokstäverna B, D, F, G, Z, och Å, vilket troligen delvis torde sammanhänga
med Helenius ovan anförda syn på finskan. För bokstaven C finns 10 lemman.
Ordbokens bilagor innehåller en förkortningslista med en förteckning över de latinska
grammatiska förkortningarna och böjningsparadigm för finska samt en kort grammatik över
finska språket.
Exempel på artikelstrukturen i artiklarna Mies, miehen ’man’, ’mannens’ och Maata ’ligga’,
Maaten ’liggande’, Makan ’jag ligger’ enligt nedan188 .
Substantivartikeln Mies ’Karl’, ’Man’:
Mies, miehen, Karl, Man. M n puoli, Man-kön, Tehdä, käydä M:isä, M:hin,
Göra, Gå med manstyrka, krafter. M. kuitta, Afseende till personen. M. kunda,
Karlskock, -hop. M. kuti. Karl-sällskap. M. tappo, Mandråp. M. kundainen
poika, äfv.
Följande avledningar för mies ’man’ har givits som lemman i ordboken:
Miehukainen, -huinen, isen s. Yngling.
Miehinen, isen, adj. Manrik, -stark, Gift qvinna.
Miehuus, uden, s. Manhaftighet, -nlighet.
Miehukas, an, -hikäs, än, -hewä, än, -huisa, an, -hullinen, isen, adj.
Mannlig, Manhaftig.
Miehukaisuus, uden, s. Mannlighet, -nhaftighet.
Miehukaisesti, adv. Mannligen, Manhaftigt.
Miehudetoin, -hutoin, -ottoman, adj. Qvinlig.
Miehuttomasti, adv. Qvinligen. (Omannligt).
Miehuttomaisuus, uden, s. Qvinlighet.
Miehellinen, isen, adj. Som har man, (Gift).
Miehelä, än, s. Vistelseort för karlar.
Miehinen, isen, adj. Manrik, stark (ort).
188 De i citaten förekommande skriv- och språkfelen hänför sig till Helenius ordbok.