Från målspråk till källspråk - Vaasan yliopisto

32 ACTA WASAENSIA
I spalten längst till vänster finns de olika användarkategorierna insatta. De olika lexikografiska
kategorierna finns därefter i olika spalter från vänster till höger med metaspråket
(finska och/eller svenska) preciserat angivet.
I tabellen har jag med ett plustecken angivit vilka lexikografiska komponenter som torde vara
av intresse för en användare med olika källspråks- och målspråkskompetens. Ett plustecken
inom parentes anger att komponenten är tänkbar. Det bör i detta sammanhang noteras att en
person med finska som modersmål utan kunskaper i svenska (2a) knappast går till en finsksvensk
ordbok för att förstå texter på finska. Samma behov föreligger troligen inte att gå till
en finsk-svensk ordbok för att förstå finsk text i de fall där personen är tvåspråkig (5a) eller
där finskan är modersmål och svenskan är god (3a). En enspråkigt svensk person utan
kunskaper i finska (1b) går knappast till en finsk-svensk ordbok för att producera texter på
svenska.
Vid målgruppsbedömning för en ordbok torde även hänsyn tas till det språk som används i
förordet och i bilagorna. Dessa lexikografiska kategorier är inte angivna i tabell 1.
Denna modell har jag valt att använda som underlag för redovisning av de finsk-svenska
ordböckernas struktur i ett diakroniskt perspektiv, varvid jag även preciserat den grammatiska
formen för substantiv och verb som lemma och ekvivalent för respektive ordbok. De andra
ordklasserna och de övriga aspekterna (se avsnitt 1.5.2) redovisar jag separat i texten i
anslutning till de olika ordböckerna. Anledningen till att inte alla ordklasser och
lexikografiska aspekter finns medtagna i redovisningarna enligt mitt hypotesschema tabell 1,
är att presentationerna skulle ha blivit alltför omfattande. Det är emellertid skäl att påpeka att
jag har använt schemat som underlag för min analys av alla lexikografiska aspekter.
1.4 Den lexikografiska terminologin
I min avhandling behandlar jag den finsk-svenska tvåspråkslexikografin ur teoretisk och
metodologisk synvinkel utgående från Svenséns (1987: 1–2), Hausmanns (1985: 368) och
Bergenholtz (1995: 37–48) definitioner av lexikografin, som dessa forskare kallar denna
form av lexikografi metalexikografi. Termen lexikologi i dess semantiska och dess
morfologiska betydelse ”den gren av språkvetenskapen som avser studiet av ordförrådet,
dess struktur och övriga egenskaper […] (semantik)” och ”studiet av de enskilda ordens