Från målspråk till källspråk - Vaasan yliopisto

94 ACTA WASAENSIA
samhällsutvecklingsperspektiv i stort kan vi se ordboksutgivningen som en fråga om tillgång
och efterfrågan med koppling till innehåll och struktur (målspråk- och källspråk).
I mitten av 1700-talet fick nationalspråken en starkare ställning, vilket ledde till att latinets
dominans inom utbildningsväsendet bröts. Detta i sin tur ledde till att ordböckerna fick ett
annat källspråk än latin. Trenden var liknande i ordböcker med svenska och finska som
målspråk.
Det dröjde emellertid långt in på 1800-talet innan ordboksredigeringen av större tvåspråkiga
finsk-svenska ordböcker kom i gång (se 3.6). Förändringarna i det finska samhället, där
finska språket blev administrationens språk, utvecklingen av utbildningsväsendet, utvecklingen
av biblioteksväsendet och den ökade nationalkänslan samt intresset för finska språket
gjorde att efterfrågan på ordböcker ökade. Skråväsendets avskaffande, de nya tryckerimetoderna,
nya uppfinningar inom papperstillverkningen, utvecklingen inom förlagsverksamheten
och den förbättrade bokdistributionen på järnvägarna underlättade tillgången på
böcker och ordböcker.