Från målspråk till källspråk - Vaasan yliopisto

ACTA WASAENSIA 75
I min kategorisering har jag i första hand beaktat antalet lemman och i andra hand antalet
sidor. Däremot har jag bortsett från sidformatet. I dag finns det ute på markanden många fler
sidformat för de tryckta ordböckerna än de som anges i tabell 3. För de finsk-svenska
ordböckerna som finns i min analys varierar det yttre måttet för de äldre ordböckerna mellan
2:o och 12:o (Havu 1996: 43–44) och för ordböckerna från 1900-talet mellan 60 × 80 mm
och 2 100 × 3 000 mm utan direkt koppling till lemmaantalet och sidoantalet. De elektroniska
ordböckerna har jag studerat enbart utgående från lemmaantalet. Sidformatet har således inte
någon betydelse vid analysen av strukturen och innehållet. För att markera detta faktum har
jag medvetet i regel inte gett denna uppgift (sidformatet) i mina analystabeller eller i
källförteckningen. I de fall jag åskådliggör ordboken genom en bild, ger jag uppgift om det
yttre formatet.
Att räkna antalet lemman per ordbok är problematiskt bl.a. på grund av svårigheten att
definiera vad som skall räknas som ett lemma. Olika ordböcker har olika kriterier för sin
lemmatisering, och det är därför omöjligt att hitta en heltäckande modell som skulle kunna ge
exakta siffror för alla ordböckerna. I ett så stort material som ingår i min undersökning är det
inte heller möjligt att manuellt räkna igenom samtliga ordböcker från A–Ö, varför mina
uppgifter skall ses som approximativa siffror och uppskattningar.
Virtanen (1993: 115) har valt ut sidor med lemman korkea ’hög’, puhdas ’ren’, tavallinen
’vanlig’ och ylpeä ’stolt’ och räknat antalet lemman per sida i snitt och multiplicerat antalet
med antalet sidor i respektive ordbok. Genom detta förfarande får hon exakta siffror, vilket
ger en falsk känsla av exakthet, som inte kan beläggas av någon innan hela materialet är
datoriserat och enhetliga kriterier för lemmatisering för samliga i undersökningen ingående
ordböcker definierats.
Hannesdóttir (1998: 106) har valt att räkna lemmaantalet på var femtionde sida och ange
genomsnittet för dessa multiplicerat med sidantalet. Slutsiffrorna är uppenbarligen avrundade.
Detta sätt att räkna lemman passade inte för min beräkning på grund av att jag i mitt material
har miniordböcker och storordböcker. Var femtionde sida skulle infalla på olika bokstäver
varför jämförelsen skulle bli haltande.
Heinonen har valt ord som börjar på bokstaven ”j” och ”i specialstudiedelen ett urval av
ordförrådet i hela ordboken” (Heinonen 1993: 9, 20). Varför han har valt bokstaven ” j ”
framgår ej.