Från målspråk till källspråk - Vaasan yliopisto

162 ACTA WASAENSIA
basen av objektvalet läsas med förkortningen m. enligt följande makaa piian ’han lägrar en
mö’, d.v.s. det råder en form av inkongruens mellan lemma, exempelsats och översättning i
infinitiv. Observera dock att den inkongruens som vi sett i tidigare ordböcker mellan lemma
och ekvivalent inte förekommer i Ahlmans ordbok genom att lemma och ekvivalent har
samma grammatiska (finita) form.
I tabell 18 har jag placerat in de olika strukturella lexikografiska elementen i Ahlmans ordbok
i hypotesschemat enligt 1.3.
Tabell 18. Översikt över strukturen i Ahlmans Ruotsalais-suomalainen ja suomalaisruotsalainen
sanakirja / Svensk-finsk och finsk-svensk ordbok (1874).
Lemma Böjning U Meta
gramm
nominativ genitiv för svenska
för subst.,
infinitiv
och
3 sg.
pres. för
verb
subst.
Meta Ekvi Böjning
Valens
svenska nominativ
för subst.,
1 alt. 3 sg.
pers. för
verb
U Exempel
Översättning
alternativa
exempelsatser med
alternativa
översättningar
Även i denna ordbok har substantivlemmana givits i nominativ med genitivform som tillägg.
Metaspråksuppgifterna är på svenska. Infinitivformen och verbet förekommer som sekundärform
med referens till huvudformen. Ordboken innehåller omfattande exempelmaterial för att
belysa lemmats semantiska fält. I övrigt följer ordboken den etablerade strukturen.
En för normeringen intressant uppgift finner vi som tilläggsuppgift på titelbladet till
skolordböckerna fr.o.m. 1890, nämligen den referens som ges till Svenska Akademiens
ordlista, 6 upplagan (1889). Medvetenheten om behovet av normering av lemman och
ekvivalenter var aktuell redan i Ahlmans ordböcker.
Detta har jag tolkat som att den svensk-finska ordboken skall användas för översättning av
texter till finska, som ses som ett främmande språk, och den finsk-svenska ordboken för
översättning av texter till svenska, som även den bör ses som ett främmande språk i detta
perspektiv. Huruvida den svensk-finska ordboken kan användas till att producera texter till
finska kan jag inte uttala mig om. Däremot är det helt klart att den finsk-svenska ordboken
inte ger tillräckligt med lexikala, semantiska, morfologiska eller stilistiska referenser för att
den skall kunna användas till produktion av svenska texter i de fall där svenska är ett
främmande språk, d.v.s. att den skulle kunna fungera som en produktionsordbok. Dock kan