Från målspråk till källspråk - Vaasan yliopisto

ACTA WASAENSIA 197
Finland. Det förefaller inte troligt att parlörerna har använts av någon finsktalande person för
att kunna uttrycka sig på svenska.
3.7.6 Ny Svensk-Finsk Tolk och Uusi Suomalais-Ruotsalainen Tulkki
I slutet av 1800-talet kom två parlörer Ny Svensk-Finsk Tolk / Uusi Suomalais-Ruotsalainen
Tulkki (1898), svensk-finsk parlör och Uusi Suomalais-Ruotsalainen Tulkki (1899) finsksvensk
parlör, utan uppgift om författare.
Den svensk-finska parlören saknar förord, vilket innebär att målgruppen inte är klart
definierad. Innehållsligt består ordboken av temavis uppställd allmän terminologi och
fraseologi samt omfattande rollspelsdialoger (dialoger som beskriver en situation i sin helhet)
som i första hand kretsar kring temat resandet. Dialogerna har en komplicerad meningsbyggnad
med omväxlande huvudsatser och bisatser. Finskans och svenskans ordval,
semantik och syntax är enligt min bedömning relativt idiomatiska, vilket tyder på att parlören
torde ha redigerats av en person med mycket goda kunskaper i både svenska och finska.
Målgruppen för parlören bedömer jag vara en person med svenska som huvudspråk och med
åtminstone vissa kunskaper i finska. En person utan kunskaper i finska kan inte använda
denna parlör annat än i en mycket begränsad omfattning.
Den finsk-svenska parlören har förläggarens förord, som anger att parlören i fråga har ett i
pedagogiskt syfte för studier i svenska. I parlörens inledningsavsnitt har givits uppgifter om
det svenska alfabetet och en uttalsbeskrivning av vokaler och konsonanter i svenska. Efter
detta följer allmänna termer och fraseologi grupperade temavis. Inga grammatiska uppgifter
för svenskan har givits. Även för denna parlör gäller att användaren måste ha grunderna i
båda språken; i detta fall har användaren finska som det starkare språket.
3.7.7 Sammanfattning
De finsk-svenska och svensk-finska parlörerna består från 1730 fram till slutet av 1800-talet
strukturellt sett av två huvudtyper: en som utgörs av enbart dialoger, en annan som innehåller
ämnesvis uppdelade ordlistor, dialoger och korta grammatiska anvisningar för finska språket.
Parlören från 1644 är trespråkig. De ämnesvis uppdelade artiklarna ger uppgifter om
användnings- och fackområden, varvid denna uppdelning har funktionen som metaspråk.
Bland målgrupperna kan vi se studerande, tjänstemän och präster. Parlörerna har dels haft ett