Från målspråk till källspråk - Vaasan yliopisto

142 ACTA WASAENSIA
svenska är begränsad eftersom de svenska ekvivalenterna saknar böjningsangivelser och ett
flertal finska exempelsatser och fraser saknar dessutom översättningar till svenska.
Det som ur lexikografisk synvinkel är intressant att notera är att en del av både Schroderus
och Juslenius ordboksmaterial övertagits eller använts som ordboksbas av Ganander, d.v.s.
lexikografiskt material har överförts från en äldre ordbok till en senare. Traditionen förs
uttalat vidare genom att Gananders ordbok i sin tur givit lexikografiskt material till Renvalls
ordbok 1823–1826 och Lönnrots Suomalais-ruotsalainen sanakirja / Finskt-svenskt Lexikon
(1874–1880). Ganander förmedlar och utgör således en länk från Schroderus till Lönnrot, en
tradition som i sin tur förts vidare via Cannelins ordböcker under 1900-talet, de finska
enspråkiga ordböckerna NS (1951–1961) och PS (1990–1994) till dagens finsk-svenska
ordböcker (se avsnitt 3.8.3 och tabell 20).
3.5.4 Gustaf Renvalls Suomalainen Sana-kirja
År 1823–1826169 utgavs Gustaf Renvalls170 Suomalainen Sana-kirja med språken finska, latin
och tyska. Renvall har använt Gananders manuskript som underlag men ersatt svenskan med
tyska. Renvalls ordbok har i sin tur fått utgöra huvudbasen för Helenius Suomalainen ja
Ruozalainen Sana-kirja / Finsk och svensk samt svensk och finsk Ord-Bok (1838). Helenius
har i sin ordbok kompletterat Renvalls material med visst lemmamaterial och ett urval av
exempelsatser (Krohn 1897: 198).
De källor som anges i förordet till Renvalls ordbok är Schroderus, Florinus och Juslenius
ordböcker, Gananders manuskript från 1786–1787 samt Porthans tillägg till Juslenius
ordbok. Som medarbetare till Renvalls ordbok uppges pastorn och professorn Elias Lagus171 och stadssekreteraren i Viborg Jac. Judén 172 .
Ordboken omfattar två delar: del I, A–M (339 sidor) och del II, N–Ö (356 sidor). Antalet
lemman i de två delarna har jag beräknat till 22 000. Förordet som enbart är givet på latin
innehåller uppgifter om finsk grammatik, dialektala drag samt böjningsparadigm för finskans
169 Flera källor bl.a. Krohn (1897: 197) och Kungl. bibliotekets kartotek anger som utgivningsår 1826.
Toivonen (1938: 100–105) har emellertid kunnat visa att första delen kom ut redan 1823.
170 Gustaf Renvall 1781–1841 (Hakulinen 1967: 98).
171 Elias Lagus 1741–1819 (Kansallinen elämäkerrasto Del III 1930: 342–343).
172 Jac. (Jaakko) Judén (Juteini) 1781–1855 (Kansallinen elämäkerrasto Del III 1930: 47–50).