Från målspråk till källspråk - Vaasan yliopisto

ACTA WASAENSIA 79
ökade handelsförbindelserna ett ökat välstånd, vilket gav dem ekonomiska möjligheter att
använda en del av inkomsterna till kulturella intressen (Rosén 1962: 535).
2.1.1 Externa faktorer som torde ha påverkat ordboksutgivningen och
ordboksdistributionen
Sedan 1400-talet har papper använts i Sverige. Tidigare användes importerat papper, senare
fick landet egen papperstillverkning. Det finns belägg på att det fanns papperstillverkning i
Stockholm redan på 1560-talet. Den kom i gång på allvar 1591 då Tycho Brahe startade sin
papperskvarn75 på Ven. Under 1600-talet växte antalet pappersbruk starkt i Skåne och
Småland. Råvaran för papperstillverkningen var lump, för finpapper vit linnelump. Det var en
råvara som det rådde stor brist på, inte minst när lumpsamlarna på 1690-talet engagerades i
armén. Lumptillförseln avstannade nästan helt, varför pappersbruken fick stora problem med
att anskaffa råvaran lump. Under frihetstiden76 blev behovet av papper större än tillgången.
Genom stora lumpinsamlingar kunde bruken få tillgång till den viktiga råvaran och bruken
växte återigen i antal under 1700-talet. Enligt Christensen (1924: 442) var antalet uppe i 22
stycken 1754. Redan på 1740-talet gjordes experiment med att tillverka papper av sågspån,
löv och halm. Först i mitten av 1800-talet uppfanns trämassan eller slipmassan som råvara.
Tillsammans med nya uppfinningar av maskinell tillverkning av papper kunde produktionen
täcka efterfrågan mot slutet av 1800-talet (Clementsson 1953: 13, 39–41, 79–81, 98).
Boktryckerikonsten härstammar från Tyskland, där Johann Gutenberg i Mainz omkring 1440
uppfann gjutningen av trycktyper för varje bokstavstecken. Konsten att trycka böcker kom till
Sverige via Lübeck 1483, då boktryckarna, nederländaren Johann Snell77 (vistades i
Stockholm 1483–84) och tysken Bartholomaeus Ghotan (vistades i Stockholm 1486–87)
hade kallats till Stockholm av ärkebiskop Jakob Ulfsson. Tyskland, Frankrike och
Nederländerna var under 1500-talet de ledande boktryckarnationerna i Europa (Bonniers
lexikon 2. 1961: 630).
Under kung Gustav II Adolf (1594–1632) och drottning Kristina (1626–1689) upplevde
landet, trots de många krigen, ett kulturellt uppsving, vilket gjorde att intresset för böcker
75 Vid denna kvarn maldes säd, bereddes skinn och tillverkades papper. Papperstillverkningen upphörde 1597
(Christensen 1924: 438).
76 Med frihetstiden avses i Sveriges historia tiden 1718–1772, då det fria statsskicket efterträdde kungliga
enväldet (Carlsson & Rosén 1964: 90–194).
77 Troligen nederländare enligt Klemming & Nordin (1883: 143).