Från målspråk till källspråk - Vaasan yliopisto

26 ACTA WASAENSIA
omfattande värdefullt kontextmaterial med implicit information som saknas i en ordbok.
Ordbokens begränsning när det gäller exempelsatser ligger dessutom i att exempelsatserna i
regel redovisar ett enda lemma och dess användning, medan en översättare skulle ha behov av
en mer omfattande kontext. Många gånger saknar exempelsatserna i en ordbok även nödvändig
autenticitet. Ordböckernas generella exempelöversättningar är både på gott och på ont.
En generell översättning ger inte den frihet från grundtexten som en professionell översättare
behöver. Däremot kan en generell exempelöversättning ge strukturerad explicit information
som är värdefull för en översättare.
Valet av ordbok torde påverkas förutom av tillgängligheten (bibliotek, bokhandel), volymstorleken
(fickordbok, storordbok etc.), priset vid köp och för elektroniska ordböcker den
programvara som finns att tillgå i den egna datorn.
1.3 Avhandlingens syfte och hypoteser
Syftet med min avhandling är att studera och beskriva den finsk-svenska lexikografiska
traditionens uppkomst samt de mikro- och makrostrukturer som kommer till uttryck i finsksvenska
produktions- och receptionsordböcker, aktiva alternativt passiva ordböcker, d.v.s. för
produktion eller förståelse av text som Kromann m.fl. och Æ erba föredrar att kalla denna typ
av ordböcker, och som har en avgörande betydelse för hur väl dessa ordböcker fungerar för
olika användargrupper (Svensén 1987: 8, 10–12, 194–214, 215–221; Kromann m.fl. 1984;
Æ erba 1940). Gellerstam (1994: 43) talar även om inkodnings- och avkodningsordböcker.
Genom min forskning söker jag svar på bl.a. följande frågor vad gäller aspekten produktionsoch
inlärningsordböcker: Vilken struktur har de allmänspråkliga finsk-svenska ordböckerna?
Är de renodlade produktions-, receptions- eller inlärningsordböcker (definition i avsnitt 1.4.2)
eller kan vi se kombinationer av de särdrag som är typiska för de olika strukturerna? Hur
kommer strukturen i en produktionsordbok och en receptionsordbok att förändras i och med
de elektroniska ordböckernas intåg?
Sammanfattningsvis är syftet att
• kartlägga förefintliga flerspråkiga och tvåspråkiga ordböcker i vilka finska ingår som
målspråk eller källspråk fram till slutet av 1700-talet och finsk-svenska och svenskfinska
allmänspråkliga ordböcker som kommit ut i tryckt form fram t.o.m. 1998 och i
elektronisk form t.o.m. 1999