Från målspråk till källspråk - Vaasan yliopisto

202 ACTA WASAENSIA
Vi kan identifiera flera faktorer som torde ha påverkat efterfrågan och utgivningen av
ordböcker från 1960-talet och framåt. År 1968 genomfördes i Finland en grundskolereform
innebärande obligatorisk undervisning i svenska, vilket ledde till en ökad efterfrågan på
ordböcker för skolbruk. Förutom skolreformen torde resandet mellan Finland och Sverige
samt utvandringen till Sverige, som ökade kraftigt under 1960-talet, ha inverkat på antalet
upplagor för fickordböcker. Den moderna marknadsföringen och distributionen av ordböcker
genom bokklubbar, stormarknader och varuhus, som tog fart inte minst under 1980-talet, kan
även ha haft en avgörande betydelse för antalet upplagor.
3.8.2 Knut Cannelins finsk-svenska ordböcker 1908–1976
I detta avsnitt analyserar jag Knut Cannelins finsk-svenska hand- och storordböcker från
1908, 1913, 1951, 1968 och 1976. Den sista uppdateringen av Finskt-svenskt lexikon /
Suomalais-ruotsalainen sanakirja under namnet Suomi-ruotsi suursanakirja / Finsk-svensk
storordbok gjordes 1976. Några av upplagorna mellan åren 1920 och 1947 (4–8:e upplagan)
och efter 1976 har fått kompletterande lemma- och exempelmaterial, men de har inte, vad jag
har kunnat upptäcka, genomgått några större strukturella förändringar. Dessa upplagor
återfinns i förteckningen i bilaga 2. Skolordböckerna från åren 1909–1946 samt ficklexikonen
från åren 1946–1963 berör jag marginellt i detta avsnitt.
Knut Cannelins Finskt-svenskt lexikon / Suomalais-ruotsalainen sanakirja (1908), som bytte
namn från ”ordbok” till ”lexikon”, fortsatte att bygga på det lemmamaterial som fanns i
ordböckerna 1889–1903. Efter 1903 uppstod en huvuduppdelning i två ordbokstyper vad
gäller omfattning och inriktning för Cannelins ordböcker: en linje där ordböckerna var
avsedda att antingen vara skolordböcker eller fickordböcker och en linje som så småningom
utvecklades till finsk-svenska storordböcker.
Finskt-svenskt lexikon / Suomalais-ruotsalainen sanakirja (1908) är relativt omfattande med
sina 648 sidor och ett ökat lemmaantal från 10 000 år 1903 till över 61 000, d.v.s. ordboken
förändrades från en miniordbok till en handordbok. Till det yttre fick ordboken det format
som den har ännu i dag (1 500 mm × 2 150 mm). Uppslagsord som börjar på bokstäverna C,
X, Z och Å saknas.
Bilagorna i ordboken utgörs av finska ortnamn, personnamn, scheman över böjningsparadigm
för finska (på finska), svenskans böjningsparadigm (på finska) efter förordet (VII-