Från målspråk till källspråk - Vaasan yliopisto

ACTA WASAENSIA 33
struktur, ordbildningsläran (morfologin)” tangerar jag vid beskrivning av ordböckernas
mikrostruktur (Svensén 1987: 2).
För den terminologi som jag kommer att använda i min text, har jag valt de definitioner som
ges i Bergenholtz, Cantell, Vatvedt Fjeld, Gundersen, Jónsson & Svensén (1997) Nordisk
leksikografisk ordbok, i forsättningen kallad NLO. Ordboken tillkom som ett samarbete
mellan nordiska lexikografer och forskare (NLO 1997: 7–10). I anslutning till redigeringen
av NLO har Bergenholtz (1994: 315–329) ventilerat denna ordboks allmänna uppläggning,
Mikkelsen (1994: 193–203) lemmaselektionen, Vatvedt Fjeld (1994: 78–86) ekvivalensproblematiken
och Svensén (1995: 383–395; 1994a: 163–278, 1994b: 229–238) artiklarnas
struktur, innehåll och terminologins systematiska aspekter. Sivula (1996: 185–189) har
penetrerat den finska aspekten på NLO.
NLO är ett resultat av ett gediget forsknings- och expertarbete av ledande nordiska
lexikografer (NLO 1997: 7), varför den med fördel kan användas till att definiera begreppen i
min forskning.
För att definitionerna av bl.a. begreppen lemma (uppslagsord), ekvivalent, böjningsform för
ekvivalent, valens och exempelsats skall ses tydligare i sitt konkreta lexikografiska
sammanhang, har jag satt in dem i tabell 2 över de lexikografiska elementen i en ordbok. Som
underlag för tabellen har jag använt den översikt som ges i Su-ru (1997: pärmbladets insida;
se bild 1 och avsnitt 1.4.1).
Den teoretiska och terminologiska presentationen inleder jag med en redovisning av de termer
som beskriver ordartiklarna i en ordbok på grund av att delar av denna terminologi
förekommer vid preciseringen av den övriga terminologin längre fram. För den finskkunnige
läsaren ger jag även de finska termerna, som ofta är självförklarande. Citat som är givna på
finska har jag givit min egen översättning till i noterna. Ingen översättning från andra språk
har jag givit på grund av att avhandlingstexten då skulle bli alltför omfattande.
Termredovisningen har jag uppdelat i tre typer av definitioner: en konkret ordboksbaserad
lexikografisk terminologi (se avsnitt 1.4.1), en terminologi som är av mer allmän och
övergripande lexikografisk karaktär (se avsnitt 1.4.2) och fotnotsförklaringar som utgörs av
referenser, preciserande och kompletterande definitioner eller lingvistiskt relaterade
definitioner. Denna uppdelning har jag gjort för att lättare kunna konkretisera den