Från målspråk till källspråk - Vaasan yliopisto

ACTA WASAENSIA 85
grundutbildning. Trivialskolorna skulle förbereda för gymnasier och gymnasierna skulle
förebereda för akademiska studier. Barnen på landet fick sin undervisning i kyrkans regi eller
i hemmen (Brandell 1931: 296).
Regeringen gav 1644 en förordning om att klockare och kaplaner88 skulle undervisa barnen i
ABC och katekesen. Kompetenskraven för klockare fastställdes i kyrkolagen 1686 till
Hänen pitää oleman cunniallisen, uscolisen ja wiriän, Kirjantaitawan ja taitawan
weisata ja kirjoitta, nijn että hän sijnä Seuracunnas Nuorta Cansa opetta taita. 89
(Kircko-Laki ja Ordingi. 1688: 124)
På biskop Gezelius befallning skulle det i Finland finnas klockare och skolmästare som
skulle undervisa i sockenskolor. En kunglig befallning om skolmästare kom 1762. Målet för
undervisningen var att barnen skulle lära sig läsa innantill, åtminstone katekesen. Läskunnigheten
var relativt allmän i hela landet i mitten av 1700-talet (Heikkinen 1972: 83).
Få gick till fortsatta studier under 1600-talet. Brandell (1931: 399–400, 448–451) gör
följande uppskattning av elevantalet vid trivialskolor och gymnasier i slutet av 1600-talet: vid
22 trivialskolor fanns det 3 500 elever och 122 lärare, vid 11 gymnasier 900 elever och 65
lektorer. Edlund (1947: 258) har räknat ut, utgående från årsmedeltalet inskrivna studenter vid
Uppsala universitet, att antalet varierade mellan 54,2 och 228,4 och för Åbos del mellan 60
och 85,1. Många universitetsstuderande gjorde studieresor till utlandet eller studerade vid
bl.a. tyska universitet, där Greifswald var populärast i och med att det genom den västfaliska
freden hade blivit ett svenskt universitet. Greifswald blev vid sidan av Uppsala, Lund, Åbo och
Dorpat en svensk universitetsort 1648. Även nederländska universitet hade många svenska
studerande.
För Finlands del innebar den s.k. Vasa- och stormaktstiden 1523–171890 , att landet knöts
närmare till Sverige genom centraliseringen av förvaltningen. 1623 fick landet en hovrätt i
Åbo, och 1640 grundades det svenskspråkiga universitet Åbo Akademi. I anslutning till
Akademin inrättades Finlands äldsta vetenskapliga bibliotek. Biblioteket fick sina samlingar
88 Benämning på präst som var kyrkoherdens medhjälpare i större pastorat som fr.o.m. 1800-talet motsvaras
av komminister.
89 Min översättning: Han skall vara hederlig, trogen och vaken, bokkunnig och skicklig i att sjunga psalmer
och skriva, så att han i församlingen ungt folk undervisa kan.
90 Carlsson & Rosén (1964) har indelat perioden i den äldre Vasatiden 1521–1611, den senare Vasatiden
1611–1654 och Karolinska tiden 1654–1718 beroende på vilka kungar som regerade och vilka maktstrukturer
som var rådande i samhället. Tiden 1611–1718 kallas även stormaktstiden på grund av att Sverige förvärvade
och upprätthöll en stormaktställning i Europa.