Från målspråk till källspråk - Vaasan yliopisto

ACTA WASAENSIA 55
Termen parlör används således om tre olika typer av lexikografiska produkter:
1. allmänna fras- och dialogordböcker
2. ordböcker där terminologi och fraseologi är anpassade till resandets behov
3. vissa typer av äldre allmänna ordlistor
För begreppen enspråkig och tvåspråkig ordbok har NLO (1997) följande definitioner:
enspråkig ordbok, monolingval ordbok
’yksikielinen sanakirja’
ordbok som har bare ett objektspråk og der dette er identisk med eller utgjør en
varietet av beskrivelsespråket. (NLO 1997: 111)
tvåspråkig ordbok, bilingval ordbok
’kaksikielinen sanakirja’
ordbok som har to objektspråk og som for hvert ord og uttrykk på ett av disse
angir ekvivalenter på det andre språket. (NLO 1997: 257–258)
Begreppen fackspråklig ordbok och allmänspråklig ordbok definieras enligt nedan:
fackordbok, fackspråklig ordbok
’erikoisalan sanakirja’, ’ammattikielen sanakirja’
spesialordbok som behandler et eller flere fagområders terminologi. (NLO 1997:
114–115)
Begreppen allmänspråklig ordbok får i en referens definitionen för allmänordbok:
allmänordbok
’yleissanakirja’
(NLO 1997: 65 allmennspråklig ordbok ’yleiskielen sanakirja’ ⇒
allmennordbok)
ordbok som ikke er spesialisert med hensyn til behandlede språkvarieteter,
tekster, lemmatyper eller informasjonstyper, og heller ikke når det gjelder
ordboksstil, hvilke brukergrupper den tar sikte på, osv.
— Termen brukes som motsetning dels til spesialordbok, dels til fagordbok.
Ettersom fagordboken er en slags spesialordbok, ligger motsetningen allmennordbok–spesialordbok
på et høyere nivå i begreppssystemet enn allmennordbok–fagordbok;
definisjonen her tar derfor sikte på det førstnevnte begrepsparet.
Den typiske allmennordboken er en språkordbok som inneholder et utvalg blant
de leksikalske enheter som gjennomsnittsspråkbrukeren antas å komme i kontakt
med; for hver slik enhet gis enten betydningsparafraser på samme språk eller
ekvivalenter på et annet språk. Forleddet «allmenn» skal her ikke oppfattes
synonymt med «allmennspråklig»; slik sett er en allmennordbok ikke særlig
«allmenn», ettersom de fleste allmennordbøker har innslag av ulike språkvarieteter,
f.eks. fagspråk, alderdommelig språk dialekt, litteraturspråk osv. Man