Från målspråk till källspråk - Vaasan yliopisto

16 ACTA WASAENSIA
samma iakttagelse om att lingvisterna under långa tider inte tagit tvåspråkslexikografin riktigt
på allvar.
Bloomfield (1933) har beskrivit ordböckerna på följande sätt:
The lexicon is really an appendix of the grammar, a list of basic irregularities.
(Bloomfield 1933: 274)
Även i den översättningsvetenskapliga forskningen har det lexikografiska forskningsområdet
negligerats. Wilss (1981: 94), Koller (1983: 97) och Ingo (1991: 12–14) beskriver översättningsvetenskapens
delområden utan att beakta översättarens hjälpmedel, bl.a. ordböcker som
ett eget forskningsområde. Ingo (1991: 13) talar bara om ”tillämpad översättningsvetenskap,
som direkt tjänar det praktiska översättningsarbetet genom att skapa nödvändiga hjälpmedel”
med referens till Koller, vilket jag tolkar som ett delområde för praktisk lexikografi och inte
som forskning i lexikografi.
Det torde vara klart att ingen bok- och ordboksutgivning uppstår utan att det föreligger en
efterfrågan. Ordböcker kan antas ha uppstått ur behovet att översätta texter till och från ett
främmande språk eller viljan att lära sig ett främmande språk samt därvid få till stånd en
systematisering av ordförrådet.
För att en ordbok skall kunna ges ut, krävs det en viss ekonomi för ordboken, en
”kommersiell” verklighet. Hesslin Rider har givit förlagsvärldens syn på produkten ordbok,
varvid hon tar upp begrepp (definition avsnitt 1.4.1) som användarvänlighet och målgruppsanpassad.
Användarna har olika förutsättningar att kunna använda en ordbok och olika
språkkunskaper. Inför ett köpbeslut gör ordboksanvändaren/köparen avväganden som är
beroende av följande faktorer: storlek, innehåll, uttalsangivelser, redigeringsprinciper,
typografi, för- och eftertext och priset. ”För användaren är en bra ordbok en där man hittar
det man söker” är Hesslin Riders beskrivning på en bra ordbok. Sannolikheten att hitta det
man söker i en stor ordbok är större, men en ovan användare kan ha svårt att hitta i en stor
ordbok. ”[…] rätt ordbok för en nybörjare är en liten ordbok, för en avancerad användare är
det en stor.” Innehållet i ordböckerna skall vara anpassat för användarens behov. T.ex. bör
en skolordbok avspegla den terminologi som de unga kommer i kontakt med i sin undervisning
och i den värld de lever i. Hesslin Riders erfarenhet av användaranvisningar var den,
att få användare läser dem. Inom hennes förlag har användaranvisningarna förkortats till ett
minimum (Hesslin Rider 1995: 315–357).