Från målspråk till källspråk - Vaasan yliopisto

44 ACTA WASAENSIA
vidare till nya ordböcker och fått betydelse för ekvivalensen på olika nivåer. Även felaktiga
och olämpliga ekvivalenter kan således på detta sätt föras vidare till flera nya ordböcker innan
de rensas ut vid nyredigeringar.
Om vi vidareutvecklar ekvivalensdiskussionen till att gälla normativiteten24 , uppstår frågan
hur normgivande25 en tvåspråkig ordbok blir i de fall källspråket bygger på ett normerat
basmaterial. Här bör vi hålla i minnet att två uppsättningar av normsystem, källspråkets och
målspråkets, är avgörande för ekvivalensen. Frågan om framväxten av normativiteten för den
finsk-svenska ordboken diskuterar jag närmare i avsnitt 3.8.2.
Chesterman (1997: 149) ser fyra normtyper inom översättningen: den norm som bygger på
förväntningar hos målgruppen, den norm som bygger på relationen mellan källtext och
måltext, den norm som bygger på kommunikation och normen om översättarens ansvar,
d.v.s. en form av etisk norm26 .
I ett resonemang om lexikografens normerande roll vid ordboksredigering anser jag alla
dessa normtyper vara relevanta.
I olika tvåspråkiga ordböcker kan vi se olika grader av acceptans27 i ekvivalensen mellan
källspråket och målspråket (Toury 1995: 56–57). En användare av en viss ordbok kan fråga
sig hur normativ ekvivalensen i ifrågavarande ordbok är. Kan användaren lita på att termerna,
uttrycken och översättningarna är vedertagna och korrekta från bl.a. språkvårdssynpunkt?
Under redigeringen av Su-ru (1997) fann vi att själva redigeringsarbetet av en tvåspråkig
ordbok inte enbart består av en översättningsfas utan även av en lexikografisk
redigeringsfas28 , vid vilken hänsyn måste tas både till källspråkets och målspråkets struktur.
Normativiteten i ekvivalensen mellan källspråk och målspråk kan i princip uppfattas som lika
subjektiv som i vilken översättning som helst. I ett seriöst lexikografiskt arbete finns
24 norm ’normi’: ”det korrekthetsbegrep som en språkstandard er regulert etter”. (NLO 1997: 191)
25 normativ ordbok ’normatiivinen sanakirja’: "ordbok der det inngår i formålet å påvirke brukernes
språkbruk". (NLO 1997: 191)
26 Chesterman använder termerna expectancy norms (en norm som bygger på förväntningar hos målgruppen),
the relation norm (en norm som bygger på relationen mellan källtext och måltext), the communication norm
(en norm som bygger på kommunikation) och the accountability norm (en etisk norm)
27 ”Thus, whereas adherence to source norms determines a translation’s adequacy as compared to the source
text, subscription to norms originating in the target culture determines its acceptability”. (Toury 1995:
56–57)
28 Med redigeringsfas avser jag den redigering som sker vid själva artikelskrivandet och inte den redigering
som görs vid förlaget inför en utgivning.