Från målspråk till källspråk - Vaasan yliopisto

274 ACTA WASAENSIA
De finska lemmaformerna har böjningsuppgifter i en separat förteckning i slutet av artikeln,
vilket till viss del torde underlätta ordboksanvändningen även för en svenskspråkig användare.
Dock måste användaren gå en omväg via sökning i böjningsparadigmfunktionen för att hitta
rätt.
3.10.4 LEXIN — Lexikon för invandrare. Svensk-finskt lexikon /
Ruotsalais-suomalainen sanakirja
Ordboken LEXIN-Lexikon för invandrare. Svensk-finskt lexikon / Ruotsalais-suomalainen
sanakirja, Internetversionen bygger på en tryckt förlaga i en serie ordböcker för invandrare
som Statens skolverk i Sverige har givit ut. Det svenska ordboksmaterialet (ordboksbasen) är
framtaget vid Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet. Databehandlingen av
den svenska ordbasen har gjorts vid Institutionen för språkvetenskaplig databehandling
(Språkdata), Göteborgs universitet. Det lexikografiska underlaget är således sveriegsvenskt. 292
Ordbokens elektroniska version finns tillgängligt på Internet med adressen http://www.
skolverket.se/. Enligt Internetanvisningarna kan användarna skicka in förslag till uppdatering
av ordboken. 293
Författaruppgiften har jag inhämtat från ordboksbeskrivningen inne i programmet.
Ordboksprogrammet tillåter sökning i båda riktningarna från finska till svenska och från
svenska till finska. Vid sökningen på finska får användaren de svenska artiklarna i sin helhet
med svenska lemman och finska ekvivalenter. Finskan övergår alltså inte till att bli källspråk,
utan kvarstår på ekvivalentplats i artikeln. Som exempel på strukturen ger jag i tabell 51
artiklarna med sökning på det svenska man ’mies’ och det finska mies ’man’.
292 Sverigefinska språknämnden har utarbetat den svensk-finska versionen.
293 Enligt uppgift från Sverigefinska språknämnden har ingen uppdatering skett efter år 1995 (mars 2000).