Från målspråk till källspråk - Vaasan yliopisto

66 ACTA WASAENSIA
1.4.3.4 Lexikografi och textlingvistik
Kännedomen om den process som styr textens tillblivelse, d.v.s. de viktigaste teorierna inom
textlingvistiken, är viktiga för lexikografen på minst tre olika nivåer: analysen av den
excerperade texten och de textdatabaser som används som underlag för det lexikografiska
arbetet, tillämpningen av analysen vid kondensering (textförtätning) 47 av exempelsatser till en
generalisering av den lexikografiska formen och en analys av den text som användaren
producerar utgående från ordboken. På alla dessa nivåer förutsätts lexikografen känna till de
faktorer som påverkar en text, inte bara på källspråket utan även på målspråket (Enkvist 1978:
18–49).
1.4.4 Sammanfattning
Som underlag för min avhandling har jag i första hand tagit fasta på definitionerna i NLO
(1997). Forskningsdisciplinerna översättningsvetenskap, lexikologi, terminologi och
textlingvistik tangerar lexikografin i olika grad, vilket gör att gränsen mellan dessa och
lexikografin kan vara svår dra. Lexikografin tillämpar teorier som gränsar till närliggande
forskningsområden.
1.5 Material och metod
1.5.1 Urvalet av material
De kartlagda finsk-svenska och svensk-finska ordböckerna utgör basmaterialet i min undersökning.
Vid kartläggningen av upplagorna av de tryckta och elektroniska finsk-svenska och
svensk-finska ordböckerna, fann jag att materialet var allt för stort (drygt 450 upplagor) för
att i sin helhet kunna bli föremål för en granskning. Med tanke på min avsikt med
forskningsinsatsen var det helt nödvändigt att göra en avgränsning. Mitt första val gällde valet
mellan finsk-svenska och svensk-finska ordböcker. Valet föll sig naturligt till förmån för de
ordböcker som har finska som källspråk på grund av att källspråket är det språk som beskrivs
semantiskt och syntaktiskt med hjälp av målspråket. Genom detta grepp kunde jag få ett
47 kondensering, textförtätning ’tiivistäminen’, ’lyhentäminen’: ”det å forkorte en ordboksartikkel som
kunne hatt en lengre og mer fullstendig episk framstilling”. (NLO 1997: 157)