Från målspråk till källspråk - Vaasan yliopisto

ACTA WASAENSIA 229
Dessa tre jämförande exempelartiklar mies, maata och musta visar hur exempelsatserna har
överförts från tidigare både enspråkiga och tvåspråkiga ordböcker till Su-ru (1997).
Exempelsatserna och det lexikografiska materialet är visserligen i en annan ordning, d.v.s.
mikrostrukturen (se avsnitt 1.4.2) inne i artiklarna har förändrats under årens lopp, men det
finns en klar koppling till en tidigare lexikografisk tradition inte bara i fråga om
lemmaselektionen utan även vad gäller urvalet av exempelsatser.
Homonymartikeln pyykki 1 och pyykki 2 har följande struktur:
1 pyykki 5*A (maanm) rå -n -r (-et -r), råmärke -t -n; (kivinen) råsten -en -ar
2 pyyk|ki 5*A 1 (vaatteiden peseminen) tvätt –en ◊ -kiin menevät vaatteet
tvättkläder, smutstvätt; kläder som skall tvättas; olla -illä tvätta 1 ◊ (kuv)
yhdistyksen sisäinen ~ en intern uppgörelse inom föreningen 2 (pestävät t. pestyt
vaatteet) tvätt ◊ komero on täynnä -kiä skåpet är fullt med tvätt; pestä -kiä tvätta 1 ;
levittää ~ kuivumaan hänga 2 tvätten på tork
Om vi går tillbaka till Cannelins och Lampéns ordböcker och jämför ordartiklarna för pyykki
finner vi att artikeln i Su-ru (1997) är mer omfattande och utbyggd samt att den helt saknar
den finlandssvenska varieteten ’byk’ som ekvivalent. Uppenbarligen har inte den ekvivalenten
vunnit acceptans i vare sig det finlandssvenska eller det sverigesvenska allmänspråket. Detta
ger en fingervisning om den normering som Su-ru (1997) har varit föremål för.
Böjningsangivelserna för ekvivalenterna i Su-ru (1997) följer samma mönster som Cannelins
ordböcker hade haft för substantiv (se punkt 9, bild 1 och tabell 2: Taivutus ’Böjning’ och
punkt 15. Vaihtoehtoinen pääte ’Alternativa element’). För verb refereras till en egen
böjningstabell med sifferkoder i förordet (se punkt 10, bild 1 och tabell 2: Ruotsin verbien
taivutustyypit ’Böjningstyp för svenskt verb’).
De metaspråkliga angivelserna, som kan vara på latin, finska och svenska, åskådliggörs av
punkt 14 (bild 1 och tabell 2): Tieteellinen nimi ’Latinskt namn’, och den metaspråkliga
ordningsföljden i punkt 17 (bild 1 och tabell 2): vastineen edellä ’före ekvivalent, punkt 18,
(bild 1 och tabell 2): vastineen jäljessä. ’efter ekvivalent’, punkt 19 (bild 1 och tabell 2):
hakusanan / vastineen jäljessä’efter ekvivalent eller uppslagsord och punkt 20 (bild 1 och
tabell 2): vastineen tilalla tai sen edessä ’i stället för eller före ekvivanet’. Punkterna 19 och
20 anger placeringen av det svenskspråkiga metaspråket och punkterna 17 och 18 det
finskspråkiga metaspråket.